Dagens Nyheter – 31 mars 1866, sida 2

— Det är allt hvad som behöfs, Och nu när jag ser att vi komma val öfvereus skall jag närmare redogöra för er hvarom fråga är. — Vid min guittarr och min sabel! utropade La Rose, i det han stödde hakan mot handen, jag är endast öra. Hvad som denna afton blef uppgjordt mellan herr Tremblaye och f. d. sergeauten vid franska gardet är onödigt att här berätta. Våra läsare skola snart erfara resultaterna al de båda männens öfverlägguiug. Vi må blott nämna att Rolf, innan han lemnade krogen, lade ett icke så obetydligt antal guldmynt i La Roses skälfvande hand. Rusig af bränvin och glädje, uppnådde den sednare sin okända bostad. När Rolf kom hem, var klockan redan tu på morgonen. Jakob satt då framför eldbrasan och väntade honom, 1. Minnen från flydda dagar. Två veckor hade förflutit sedan den qväll då Rolf af Tremblaye formerade bekantskap med f. d. sergeanten La Rose på den illa kända krog, hvars skylt bar inskriften: Här förenas Mars och Venus. Med läsarens tillåtelse lemna vi Paris och förflytta oss till Picardie, ett litet stycke bakom Abbeville. Klockan var ungefär sex på aftonen. Den nedgående solen försvann bakom kullarne, spridande ett purpurskimmer öfver horizonten och omgifvande de små lätta moln, som långsamt fördes framåt af den svagt susande aftonvinden, med gyllene fransar. Utefter