Dagens Nyheter – 26 mars 1866, sida 3

Hvarjehanda Nyheter. Ptt berg af bergsalt. I nordamerikanska provinsen Nevada har man 20 engelska mil från Mendow-Valley och 18 mil från floden Colorado och det ställe der denna blifver segelbar, nyligen gjort den intressanta upptäckten af ett saltberg. Det är en kal kulle om 400 fots höjd helt och hållet bestående af kristalliskt bergsalt utan inblandning af några jerneller sten-partiklarSaltet är fullkomligt genomskinligt och i solskenet strålar kullen i regnbågens alla färger. — Detta är visserligen icke det enda fristående saltberg som finnes på jorden. Ett sådant finnes t. ex. mellan Manresa och Salsona vid foten af södra pyreneerna i Spanien. Det har ett omfång af tre timmars väg och reser sig 300 fot öfver den kringliggande trakten med dess ojemna och sönderslitna gestalt. Här började bergsalt brytas redan i början af 12:te århundradet, men här är saltet af omvexlande färg, hvitt, grått och rödt. Berget blifver genom det atmosferiska vattnets upplösande inverkan på bergsaltet ständigt allt lägre, dock endast mycket långsamt eller med 4 till 5 fot på hundra år. Också en engel! I Mo socken i Helsingland tjenstgjorde en klockare som var enögd, puckelryggig, flintskallig och låghalt. En julotta skulle han uppsätta psalmnumrorna på båda sidor om altaret. Vid nedstigandet efter sista numrets uppsättande klef han miste, föll och blef liggande som en vågbalans tvärt öfver altarringen. Men han lät sig icke förtryta, utan steg upp och stämde upp psalmen: Från himlens höjd jag kommen ärm. En af åhörarne, häradshöfding Ö. tog härvid upp sin annotationsbok och skref följande rimmade rader öfver tilldragelsen: En sällsam syn för menskligt öga, Att man den knappast skulle tro: Det kom en engel från det höga Och föll på altaret i Mo. Han sjöng, så hela kyrkan svara Från himlens höjd jag kommen är. Då tänkte jag: det må så vara — Ser himlafolket ut så der?!