Dagens Nyheter – 26 mars 1866, sida 1

AE NRA RS tr R RANE RSSARNÄR SEE utan dessa små igenkänningstecken skulle jag aldrig kunna hitta fram. Ni må tro, bärstolen passerade en rigtig labyrinth af gränder, den ena fullkomligt lik den audra. De båda männen gingo raskt framåt omkring tjugn minuter. Då gjorde betjenten halt utanför en port som var anbragt i en hög stenmur och hvarå sågs ett kors, betydligt större än de andra. — Genom den här porten, sade han, bars fru Tremblaye in. Som jag ej kuude följa henne längre, gömde jag mig i närheten och väntade. Efter omkring två och en half timmas förlopp visade sig bärstolen åter. Den vände nu tillbaka samma väg den kommit och stannade ett stycke från herr chevalierns hotell. Frun steg då ut och begaf sig till fots hem... Detta är allt hvad jag för närvarande vet. Det var visserligen rätt bra att känna hvart Venus gick, men det var icke nog. Man måste också upptäcka hvarföre hon gick. Rolf och Jakob följde den höga stenmuren, som att döma efter hvarjehanda tecken, omgaf eu vidsträcktare trädgård, och kommo på sådant sätt till Cerisaie-gatan. Der pätraffade de sjelfva hufvudingåugen till trädgården och det boningshus, som efter all sannolikhet var uppfördt i midten af densamma. — Jakob, sade Rolf, jag är nöjd med dig. Du har gjort din sak bra, men ännu återstår mycket att utröna. . Betjenten gjorde ett jakande tecken. — Till en början måste du skaffa mig upplysning om hvem egaren till denna lägenhet är... i Me — Det lofvar jag göra, herr chevalier.