Smånyheter. Ledsamt slut på nöjet. Ett par herrar kommo kl. 6 i går på morgonen åkande i åkarsläda genom Norrtuli in till staden. Troligen hade de tillbragt natten på något utvärdshus, ty de syntes upprymda och deras körsven hade blitvit undfägnad så att han såg sju solar innan ännu den enda riktiga var uppgången. I detta tillstånd körde han på sådant sätt att finumerstängerna blefvo afbrutna och slädan skadad. De begge herrarne stego ur och fortsatte vägen till fots, en fremmande person tog vård om hästarne och ledde dem till polisvaktkontoret i Kungsbacken. VPoliskonstaplar gingo för att taga reda på åkaren. När de kommo till stället, funno de slädan stående vänd tvärsötver gatan och åkaren försånkt i en lugn moörgonlur. Kitsligbet. I söndagsafton då en mängd barn voro ute och åkte kälke i backen som går ned från nya vägen till Träskängen, föll det en kittslig mansperson in att med något tillhygge såra en förbifarande gosse i hufvudet, så, att denne deraf led betydlig blodförlust. Polis tillkom, men våldsverkaren, som på närbelägna krogar eftersöktes, kom beklagligen undan det rättvisa ansvar han bort stånda för sitt oförsvarliga handlingssätt. Vidskepelso. I tidningen Carlshamn läses : Ehuru kristendomen i snart tusen år med sitt högre ljus arbetat på utrotandet at vidskepelse och fördomar i vårt land, finnes ännu bland allmogen många qvärlemningar at hednisk öfvertro. Man inbillar sig ännu, att onda väsenden när som helst kunna antaga kroppslig gestalt och dels hjelpa menniskor till lycka och välstånd, dels plåga dem de utsett till sina offer. Att de som befinna sig på bildningens lägsta stadium icke förmå att frigöra sig från den föreställningen utt både vatten, skogar och berg äro uppfyllda med väsenden, om hvilkas tillv-ro vetenskapen ingenting känner, är mindre att undra på, så länge naturvetenskaperna intaga en så underordnad plats bland le elementer, som ingå i folkbildningen, men mera bedröfligt är det att höra personer, som anses stå ett steg högre, äfven vara öfvertygade, att de gamie hedniske gudarne, man må nu gifva dem hvad namn som helst, icke så heit och hållet äro blott foster at inbillningen. Inom Hellaryds församling finnes för närvarande en hustru, som plågas af den föreställningen, att hon emellanåt ser Necken hos sig, och stundom ser hon små varelser uppträda. Detta ryktet har spridt sig vida omkring och personer från både när och fjerran infinna sig hos den sjuka. De lättrogne anse, att de fantasier, som spela för hennes inbillning, äro verklighet, och så kringsprider man historier, huru hennes man brottats med Necken om hustrun m. fl. vidunderligheter. Som det är påtagligt, att hustrun, så vida icke bedrägeri äfven är med i spelet, är sjuk, så borde man draga försorg om, att hon blefve intagen någonstädes på ett sjukhus, der hon kan erhålla ordentlig vård och möjligtvis blifva återställd från sin sinnesrubbning. Hennes egen förvillelse upphör icke, så länge hon omgifves af personer, som icke äro upphöjda öfver all tro på tillvaron af de gestalter, som hon i sin inbillning skapar sig. Oförsigtighet med skjutgevär. Från Lund skrifves att i en af handelsbodarne vid torget inträffade i tisdags att en person der sigtade utåt torget med ett gevär, hvilket honom ovetande var laddadt. Skottet brann dervid af och träffade en äldre qvinna från fiskläget Borstahusen vid Landskrona i näsan, så att qvinnan blef illa skadad och måste å lasarettet intagas. Kreaturssjukdom. Inom en del af Södra Möre härad hafva en mängd sjukdomsoch flera dödsfall inträffat af den förödande fårsjukdomen igelsjuka, äfven kallad bleksot, vattensot, blodbrist m. m. Bland boskapen hafva också dylika sjukdomsoch dödsfall förekommit. Veterinärläkaren Åden har i K. M:ts bfhdes kungörelser fästat uppmärksamheten på detta beklagliga förhållande, på det åtgärder må i möjligaste måtto kunna i tid företagas till sjukdomens mildrande. Efterföljansvärd handling. Arbetare å Wallbergs fabriksaktiebolags klädesfabrik Slottsmöllan vid Halmstad hafva sammanskjutit 50 rdr 62 öre rmt, för att de nödlidande i Westerbotten tillställas. Nytt jordskalf i Norge. I Laurvig märktes natten till den 13 dennes en jordstöt, som var så stark, att folk på flera håll väcktes deraf. Afven i Kongsberg erfor man en så stark jordstöt, att dörrar och fönster skakade, och att stora möbler och andra fristående föremål kommo i rörelse Anuu starkare kändes den i Trondhjem, der befolkningen kl. 2 på natten deraf väcktes. Der hördes ett doft dån, såsom när ett jerubantåg på något afstånd passerar en bro; husväggarna brakade, sängarna gungade, stolar och bord kommo i rörelse, portklockorna ringde af sig sjelfva och vägguren stannade. Skaknuingen varade i två tiil tre minuter; åtskilliga personer sprungo, somliga oklädda, ut på gatan, och många voro i stor förs kelse, ehuru man ännu icke hört, att någon väsendtlig skada skett. Frue Kirkes utan plågor, likasom en a Ad At tade