Dagens Nyheter – 13 mars 1866, sida 1

Stätsskulderna och de stående härarne. Samtliga europeiska staternas skulder uppgå, enligt en nyligen af den curopeiskt namnkunnige statistikern Hibuer i Berlin gjord beräkning, till en summa af 50,343,160,000 rdr. Räntorna på dessa skulder utgöra årligen 1,923,000,000 rdr, eller i medeltal för hvarje europe en skuld af 172 rdr 66 öre och 6 rdr 65 öre i årlig ränta, det vill säga i medeltal 33 rdr 25 öre för hvarje familj. Och till ersättning för denna börda ha vi armeernå. De curopeiska armeernas underhåll kostar årligen 2,027,900,000 rdr. Från år 1852 till 1864 höll tillvexten i räntorna på statsskulden jemna steg med de stående härarnes ökade underhållskostnad. År 1852 utgjorde stätsskulden 31,920 millioner och har sedan dess vuxit med 16,226 millioner rdr. Räntebördan ökades samtidigt från 1,276,800,000 till 1,923,180,000 rdr, och har följaktligen ökats något raskare än kapitalet, emedan staterna måste betala allt högre räntor för sina nya skulder. Sedan 1852 äro i räntor utbetalda 16,492 millioner rdr, medan skulderna stigit med 17,024 millioner. Man har således icke kunnat betala räntorna, utan nödgats lägga dem till skuldkapitalet. Deremot äro sedan 1852 använda blott 1,596 millioner rdr lån för produktiva ändamål, jernvägar och kanaler.