Dagens Nyheter – 12 mars 1866, sida 2

da på ett helt annat sätt, om han skall ha hopp om framgång. Men i hvilket annat ärende kunde han väl infinna sig hos den gamle procentaren? Rolf bemödade sig förgäfves att uttänka ett svar på denna fråga, och Gud vet om han någonsin mera fått återse Nathans boning så vida icke slumpen kommit honom till bjelp och gifvit, honom den eftersökt förevändningen. Ungefär tre veckor efter sitt uppfrisknande fick Rolf ett infall att besöka det spelhus, der han gjort så mycken lycka. Just då han skulle gå uppför trappan till detta, hörde. han en fullkomligt främmande röst ropa efter sig. — Min herre, förlåt att jag tar mig friheten uppehålla er ett ögonblick. Rolf vände sig om och igenkände Hesekiel Nathan. Under hvarje annat förhållande skulle chevaliern ha blifvit förargad öfver judens oförskämdhet att tilltala honom på ett offentligt ställe och sålunda ge verlden anledning förmoda att de hade någon slags affärsförbindelse med hvarandra, Men procentaren var den gudomliga Deboras far. Emellertid bugade sig juden ända till marken och upprepade de ord vi ofvanföre återgifvit. — God afton, min käre herr Nathan, sade Rolf med hjertlig ton, kan jag på något sätt vara er till tjenst? — Jag har någonting att säga er; men som det är fullt af folk härutanför, så låt oss gå ett stycke framåt. — Som ni önskar ... Nå låt höra, hvad det är fråga om? — Jo, ser ni, det är en sak som rör er;-.s