Dagens Nyheter – 10 mars 1866, sida 2

Riksdags-Nyheter. Gårdagens aftonplena. Borgarståndet antog lagoch ekonomiutskottetsförslag att ständerna må anmoda regeringen framlägga proposition om att väghållningsbesväret inom kommunerna å landet utsträckes till alla skattskyldiga samt i allmänhet utgöres efter det fyrktal, hvar och en är åsatt. Revisionsskillingens afskaffande bifölls, och som årminstone två stånd jemväl beslutat detta, så finnes härå nu rikets ständers beslut. Afskaffandet af borgen för böter eller skyldigheten att nedsätta dessa innan besvär öfver böter för brottmål öfverklagas i hofrätt bifölls jemväl. Härefter företogs ekonomi-utskottets betänkarde i anledning af motioner angående elementarläroverken. — Svåndet godkände först afstyrkandet eller ogillandet af åtskilliga motioner, deribland äfven hr Hiertas: att läsningen af latin måtte uppskjutas tills lärjungen kommer i 6:te klassen. Motionären råkade att icke vara närvarande, så att utskottet ej fick det svar på sitt konservativa ogillande, som annars troligen icke uteblifvit, men rektor Widell inlade en protest och erinrade att skolstadgan aldrig kan få någon stadga förrän frågan om latinläsningen blir lyckligare löst. Slutligen utspann sig en lång diskussion om utskottets förslag att lärjungar skulle kunna vinna befrielse från grekiskan. Rektor Bergman försvarade tvånget med talang. Diskussionen afbröts för att fortsättas i dag. Bondeståndet sysselsatte sig omkring halfannan timma med statsoch ekonomiutskottets betänkande angående några ändringar i rustningsskyldigheten, en fråga som naturligtvis mäste serdeles intressera detta stånd. Också yttrade sig en mängd talare dels för och dels emot, några för återremiss och några både för och emot. Rosenberg förklarade en gång sig icke kunna uppfatta de föregående talarnes tankegång, hvilket torde finnas ursäktligt, då t. ex. Sven Nilsson, som yrkade afslag, sade sig vara af samma åsigt som Per Nilsson i Espö, hvilken talade för bifall; eller då Bjerkander yrkade bifall, men icke hade någonting emot afslag. Ola Lasson hyste ingen förkärlek för betänkandet, emedan rusthållarne derigenom icke vunnit ens för en tvåstyfver. Resultatet blef emellertid att första punkten afslogs, hvadan ståndet icke vill låta underhållet af rustningspersedlar utbytas mot kontant afgift. Deremot gillades utskottets afstyrkande ä åtskilliga andra förslag rörande rustningen. Frågan om ändring i vilkoren för måls fullföljande i hofrätten och högsta domstolen, hvilken redan förorsakat adeln och presterna åtskilligt hufvudbry, tycktes i början äfven här skola bli ett tvisteämne, ithy att redan första punkten om vadepenningens bibehållande icke kunde afgöras utan votering, som dock utföll med den betydliga majoriteten af 63 röster för bibehållandet mot 19 för afskaffandet. Men så mycket raskare biföllos upphäfvande af borgen för kostnad och skada samt borttagande af revistonsskillingen. Den sistnämnda punkten var isynnerhet i ståndets smak och förmådde flera talare att uttala sin varma tacksamhet mot lagutskottet för dess vackra och ädla beslut; det var blott ett par talare, som framställde några betänkligheter i fråga om högsta domstolens framtida öfverhopande med obetydliga mål. Utskottets afstyrkande å förslaget om borttagande af skyldighet att fullgöra dom syntes deremot ståndet utgöra en föga prisvärd afvikelse från den vackra väg utskottet beträdt, och blef efter någon diskussion återremitteradt, likasom frågan om ändring i vilkoren för brottmåls fullföljande i högre rätt och en deraf beroende punkt. i NER RER RR NRO RER w—XXRXOOKOOOKEEEROORXKXX XX XXXX-XXÖX-————— 00