Dagens Nyheter – 6 mars 1866, sida 1

hängifvenhet som din med penningar, men eftersom jag nu är rik, bör äfven du bli det. Hvad som ligger på detta bord tillhör dig såväl som mig... Tag hur mycket du vill ha. Jakob gick fram till bordet, såg en stund på den väldiga guldhbögen, räckte derpa fram handen, tog en dubbel louisdor och stoppade den i sin ena vestficka, under det han mumlade: — Illvad skall jag göra med så mycket pengar? Ypperliga pojke! tänkte Rolf då han såg detta karaktersdrag af vår vän Jakob. Själ af guld! Adelsmannens sammetsfrack döljer ofta ett mindre ädelt hjerta än betjentrocken. Jag grubblar blott på hämnd, och du tänker endast på att få följa, tjena och älska mig! Chevaliern lät nu Jakob lägga sig och gick äfven sjelf till sängs. Hela natten drömde han om sina dödsfiender grefve Clodulphe Eleonore af Jaquemet, chevalier Anthenor af Vertapuy och baron Stanislaus Landolphe Adhemar af Mornesouche. Han såg dessa tre värda personer genom sitt åtgörande upphängda i hvar sitt träd och njöt obeskrifligt af att skåda på de grimaser de gjorde i dödsängesten. Det var redan långt lidit på dagen, när Rolf vaknade och klockan var slagen tre innan han hunnit sluta sin toalett och lemua Gyllene skinnet. Han begaf sig då till Saint-Honorc-gatan, för att lösa igen sitt ur hos procentaren Nathan. Under vägen hängaf han sig helt och hållet åt leende framtidsdrömmar, och gaf således icke alls akt på de personer han passerade. Också hände det gång på gång att han knuffade till hederliga borgare, af hvilka många blefvo så uppretade att de temligen högt gålvo sitt miss