Dagens Nyheter – 22 februari 1866, sida 1

komstkällor -som cen slagskämpe; eller hvad säger ni, grefve? — Måhända du har rätt, Solros, svarade denne; gör som du vill, lägg af munkkåpan och ikläd dig krigarens harnesk, eftersom du har håg dertill. — Saken är afgjord, sade Solrosen, i det han rätade ut sig till sin fulla längd och antog en militärisk hållning; redan i morgon skricer jag till verket och jag ansvarar för att jag icke skall bli en onyttig medlem af detta sällskap. Härpå återtog grefven sitt förhör. Majoren, hofmästaren och den livreklädde betjenten fingo hvar efter annan göra reda för, huru de användt sin dag. Ingen hade fullkomligt tomhändt infunnit sig vid mötesplatsen. Slutligen kom turen till den som hade utseende af att vara en hederlig borgare, — Jag, sade denne, medför ingenting. — Huru? ropade ett par tre röster. — Det duger inte, herr Benoit! mumlade grefven. — Mine bundsförvandter, svarade herr Benoit, ni dömma mig något för hastigt, och fördöm ma mig derföre oförskyldt. Kan man väl säga att jägaren förtjenar förebråelser, derföre att han kommer hem med tomma händer, om han funnit villebrådets spår och sålunda har all utsigt att träffa det med sitt skott i morgon? — Hvad menar ni med det der pratet? frågade grefven. — Det skall ni genast få veta; och jag tror att ni skall berömma 1 stället för att tadla mig, då ni förnummit hvad jag har att förtälja. — Vi vänta med spänd uppmärksamhet, yttrade en röst ur hopen.