Dagens Nyheter – 19 februari 1866, sida 3

sig för att spärra ut sina hvassa fenor till försvar, och om man då tar uti den, så ger den frän sig ett surrande läte. En art flygfisk i Medelhafvet, som blifvit studerad af Miller, ser också ljud ifrån sig både öfver och under vattnet. Ombrina, den italienske fisken, brummar så tydligt att man hört det fast fisken sår tjugu fot under vattenytan. Flera arter af lägtet peguias ledsaga fartygen i Atlantiska p;ecanen, och stundom hör man dem gifva ljud från sig, somliga sjunga rent och vackert likt docktoner, andra qväka som grodor och någvas läte likna aflägsna trumhvirflar. Itt kostligt tal. Den 31 januari sommo deputationer från Uchte, Freudenberg eh Wagenfeld till konungen af Hannover, 1 maledning af den femuionde årsdaren af dessa jaudsdelars förening med konungariket Hannover. Sedan de deputerade öfverlemnat sina adresser höll konungen följande tal: Pris vare den Allsmäktige, urkällan till all nåd, för de välsignelser som uuder dessa femtio år kommit er till godo; pris vare ock för hans alltomfa:vande rättvisa och skydd, som under dessa fen:0 åren hägnat Welfernas stam, deras rike och alla deras unudersåter. Ara ske Gud, som lit så I fullbordan det al min högtsalige förfader, kurfursten Erost Angust med fursten af Osifriesland afslutna fördrag, hvarigenom denna iandsdel kom under Welfernas spira, ära vare honom ock för det han åt det Weltiska huset itergaf provinserna Bremen, Verden, Hildesheim, Osnabräck och grefskaperna Lingen och Biehsfeld. Det är också han, den allsmäktige, som för femtio år sedan återgaf edra landskaper, hvilka fordom regerades af wmiua förfäder, åt edra rättmätiga herrskare, åt Welferna. Se der ett stort och aldrig med noy tacksamhet erkändt bevis på Guds rättvisa och nåd ! BTRARNESSNNOE SR PLN RT ASSR EERO OO