Dagens Nyheter – 19 februari 1866, sida 1

Nåväl! jag vill med hög röst uppläsa dena, och dessa närvarande herrar må dönima, hvilken af oss två har rätt. Efter denna inledning började herr Jacquemet läsningen. Reginalds notarie befann sig bland gästernas antal. — Allt är som sig bör, utropade denne, när grefven slutat läsningen. Tror nl det? fr ågade honom herr Jagquemet i en gäckande ton. — Ja, svarade uvotarien, handlingen är föllständig och lagenlig. Vid detta svar hördes omkring hordet git sorl af glädje. De uti slottet församlade adelsmännen hyste för Rolf ett varmt deltagande men tet för de tre kusinerna. Jacque met, gick fram till notarien med triumferande HPPSyN Ö och räckte honom papperet sägande: — Ni, min herre, som är lagkarl, torde Vara god och ögna igenom detta, sedan ni gjort det, fa vi höra om ni fortfärande finner det alldeley fullständigt. Notarien tog handlingen och läste genom den, men plötsligt lade han den ifrån sig utropapde: — Den är ej undertecknad! . — Fj undertecknad! mumlade Rolf tillintetgjord. — Bj undertecknad! upprepade Ja, amin Gud, återtog grefyen; den äddg narkisen. som vi un begti Än, har glömt endast sitt namn! Det år dock af stor vigt härvidlag . . Bitt ögonblicks tystnad uppstod. Derefer vände sig herr Jacquemet vill Rolf oc h fortfor med iskall ton: — OM ni, min herre, när det är beyisadi att ni här Mgenting betyder och ingenting eger förklara vi, lagliga arfvingar till godset Frei alla gästerna.