Dagens Nyheter – 8 februari 1866, sida 3

diakonissor; vidare 565,705 qvinnor som arbeta för dagspenning på landet, 701,752 anställda i åtskilliga yrken, 700,000 tjenstehjon inom hus och 450,068 som föda sig med handarbete. Utom alla dessa, hvilka ofta under de bedröfligaste omständigheter förtjena sitt upper hälle, finnes en mängd oförsörjda flickor inom de bättre klasserna. Visserligen är, enligt officiella uppgifter, endast sjettedelen af mankönet i Preussen ogift, och högst hvart tolfte barn oäkta, men proportionen mellan gifta och ogifta visar sig mycket ogynnsammare inom de högre kretsarne och de större städerna. Der äro de fleste unge män nrståndsatte att gifta sig innan de kommit till en högre ålder. De med ett hushåll förenade oundgängliga utgifterna öfverstiga i de flesta fall den obetydliga lönen, så att isynnerhet i Berlin utbildat sig ett slags högre proletariat. Man finner der ansedda tjenstemannafamiljer, som lefva i ett lysande elände, samt svälta och sträfva för att åtminstone till det yttre bevara sin ställning. Icke sällan ser man geheimerådsdöttrar sysselsatta med qvinliga handarbeten, prydliga börser, soffkuddar, cigarrfodral Äc., hvilka alla äro afsedda att säljas och sednare vandra till England och Amerika. Dör fadren, så blir familjen oförsörjd, då den knappa pensionen icke är tillräcklig för dess behof. Döttrarne se sig vanligen tvungna att draga sig fram såsom guvernanter och barnalärarinnor. Sådan är hundradetals bättre oförsörjda flickors lott, och det är karakteristiskt för nämnde förhållanden att icke mindre än 140 sökande anmälde sig till en nyligen ledigblifven lärarinneplats. I andra länder har man längesedan insett och sökt afhjelpa detta onda genom att öppna en vidsträcktare verkningskrets för qvinnokönet. I dett afseende har man gått längst i Amerika, der det i Filadelfia redan finns en serskild medicinsk undervisningsanstalt för qvinnor. Då man i England kom underfund med att der mer än 2 millioner qvinnor nödgades sjelfva försörja sig, och att ensamt i London 45,000 sömmerskor och 14,000 lärarinnor med yttersta möda kunde förtjena sitt knappa uppehälle, bildades genast ett sällskap i ändamål att bereda passande anställningar åt qvinnor. Snart grundades ett polytekniskt institut, der fruar och flickor erhålla undervisning i kopiering, stenografi, målning, bokföring o. s. v. och sedermera tillräcklig sysselsättning. Herr Letto ämnar nu i förbindelse med Föreningen för de arbetande klassernas väl åstadkomma en dylik anstalt i Berlin, hufvudsakligen afsedt för ogifta qvinnor ur de högre och medelklasserna, för att derigenom bereda dem utväg till sjelfständig bergning. Bland blifvande undervisningsämnen uppräknar hr Lette på vetenskapens område läkarekonsten i hela dess omfång, inom konstens verld målning, bildhuggeri, träsnideri, gravering, litografiering, mönsterritning, kolorering, på det tekniska området förfärdigande af kemiska och mikroskopiska preparater, optiska föremål, telegrafering, stenografi, fotografi och posttjenst, i handelsväg bokhälleri, försäljning af varor, bokhandel, förvaltning af lånbibliotek, samt i handtverkerier och yrken: skomakeri, boktryckeri, bokbinderi, tillverkning af ur, lättare guldarbeten m. m. Erfarenheten har visat att alla dessa sysselsättningar fullkomligt limpa sig för qvinnor, och att sådana i olika länder sedan längre tid varit med framgång dertill använda.