Dagens Nyheter – 8 februari 1866, sida 2

NN ÖP nn AR ning än traktatens upphäfvande. Eftermiddagsplena. Hos Zidderskapet och adeln talade hr Lagerhjelm för traktaten. Major Wolfelt klandrade att svenska fartyg från fremmande hamnar ej fatt reciprocitet i franska hamnar, att tullnedsättningarne gått för långt o. s. v. Kammarherren Boy höll ett rörigt tal emot traktaten och yrkade rent afslag Frih. ar Ugglas försvarade både grundlagsenligheten och nyttan af traktaterna, ingick i vidlyftiga kalkyler för att lugna bränvinsbrännamne; tillstyrkte rent bifall. Tv Hallenborg och grefve von Saltza Vikaså. Hr von Koch talade länge för bifall. Frih. Iermelin menade rikets ständers värdighet kräfva afslag. Hr af JPorsselles klandrade konungamaktens ingripande i beskattningsrätten. Hr von Scheele talade varmt för rent bifall. Plenum slöts kl. !4 till 11, då ännu 19 1ledamöter hade anmält sig att hålla tal i dag. I Presteståndet yttrade sig för bifall till traktaten och emot utskottets ogillande tillägg: Statsrådet Carlson, som i ett längre, sakrikt och i den värdigaste ton hållet föredrag vederlade alla förut mot traktaten gjorda invändningar; samt professor Ribbing och prosten Melen. Till det af biskop Annerstedt framställda förslag anslöt sig prosten Lundholm och kyrkoh. Janzon, efter att likväl först ha uppdragit en förfärande målning öfver de olyckor, som hota landet genom traktatens antagande, och gjort en noggrann inventering af våra bodar, uppfyllde af krinoliner, teaterkikare, nagelfilar och andra nödvändighetsvaror, för att bevisa den redan befintliga och efter traktatens antagande ännu värre blifvande öfversvämningen af franska lyxartiklar. För afslag yttrade sig dr Petrelli, kyrkoherden Wennerström och hofpredikanten Walwrenberg, den sednare dock med det tilläga, att om de som yrkade afslag, komme att stadna i minoriteten, ämnade han omfatta biskop Annerstedts förslag. Diskussionen haun icke afslutas, utan fortsättes 1 dag. Atta talare äro anmälda. I borgarståndet yttrade sig hrr Grape, Ödmansson och Loven för bifall till traktaten utan nagot slags klander mot regeringen. Hr Sundvallson utmärkte sig genom sin vanliga komiska häftighet i sitt tal mot regeringen och mot traktatens försvarare. Om hr Stråle medgaf han att denne möjligen förstod porslinsfabrikationen, men i afseende på andra fabrikationer ville hr Sundvallson icke medzitva hr Stråle större sakkunskap än andra. Hr Stråle hade egentligen gjort bondtallrikar och annat groft porslin. De granna skyltarne som han ställer ut på expositioner äro bullar som kosta mera än de smaka o. s. v. -Synnerlig harm (lindrigast sagdt) väckte det när hr Sundvallson sade: vid en föregående riksdag fanns i borgarståndet en landtbrukare som menade att införselfrihet för landtmannaprodukter icke vore till någon skada för landtbrukaren. Man vet hur det gick för honom. Hur han slutade vet man deremot icke — men det talas om blåsyra. Efter diskussionens slut beslöts med 51 röster mot 11 att till kontraproposition mot bevillniugsutskottets förslag skulle antagas handelstraktatens godkännande med oygillunde al utskottets I yttrande, och i hufvudvoteringen blef det sistnämnda ständets beslut med 51 röster mot 3. — Hrir Sundvallson, Sääf och Falkman samt en ledamot, hvars namn referenten ej kunde uppfatta, reserverade sig mot ståndets beslut. I Bondestundet yttrade sig Jan Andersson från St. Kopparbergs län helst önska bifall till utskottets förslag, För Hörnfelts förslag, att bifalla traktaterna med ogillande af att regerinoen latit dem träda i kraft innan de voro af ständerna godkända, talade Erik Ersson från Gelleborgs län, Carl Ifvarsson, Enyman från Westernorrlands, J. Bundbäck Afvån Göteborgs Jän m. fl. Från åMedins förslag, att godkänna traktaten endast intill nästa riksdag, atföllo flere som förut instämt deri. För bifall tll traktaterna, utan något slags klander eller inskränkning, yttrade sig OC. A. Larsson, Jonas Andersson, Matts Persson, RBo