som på sin ålderdom befunne sig i mindre bekymmerfria ekonomiska omständigheter än tillförne, då han, oförhindrad ef tjonstealigganden, kunde åt vården af enskilda angelägenheter eqna en oafbruten verksamhet, mätte vid afskedstagandet beviljas pension, i likhet med hvad för landshöfdingar i allmänhet vore stadgadt. I anledning häraf har regeringen, på föredragning af statsrådet Lagersträle. dock utan statskontorets eller annan myndighets hörande (!) föreslagit, att hr Wern må, efter erhållet afsked från landshöfdinge-embetet, å allmänna mdragningsstaten uppföras till åtnjutande under sin äterstående lifstid af den för landshöfdingar bestämda ärliga pension af GUVO rdr, och skälet för detta, på folkets bekostnad frikostiga förslag, är, dels att det afvifna läkarebetyget utmärker, att Wzierns helsotillstånd icke medgifver ett fortsatt utöfvande af hans imnehafvande landshöfdingeembete intill dess han, som redan är öfver 66 är gammal, jemväl uppnått den för pensions åtnjutande å allmänna indragningsstaten stadgade tjensteålder samt dels att han varit använd 1 vigtiga värf 1 rikets tjenst. Hvad som härvid måste i främsta rummet ädraga sig en ogillande uppmärksamhet, det är, att ehuru allmänt kändt är, att br Wern, i fall han eljest någonsin gjort det, åtminstone numera alldeles icke kan på bästa sätt fullgöra en landshöfdings vigtiga åligganden, hvilket han ock sjelf med läkarebetyg styrkt, regeringen likväl låter hr Woern bibehålla sitt ansvarsfulla förtroende embete, hvarigenom Skaraborgs län, som ock hvarje tänkande invånare derstädes beklagar, blifver i hög grad lidande. Detta kan omöjligen förnekas, då hr Woern sjelf uppgifvit och styrkt, att hans helsotillstånd är försvagadt och 1 allmänhet, d. v. s. dag efter dag, aftagande, hvilket vid utöfningen af hans embete ofta mäste finnas menligt. Hr Wierns yttrande, att han på sin ålderdom befinner sig i mindre bekymmerfria ekonomiska omständigheter än tillförne, då han, oförhindrad af tjensteålgganden, kunde åt vården af enskilda angelägenheter egna en oafbruten verksamhet, må anses vara skrifvet med en viss skicklighet af det knipsluga slaget, men innebär alldeles icke, att han är fattig, hvilket också längt ifrån är förhållandet. Det har dessutom alltid berott och beror ännu af honom sjelf, att afskudda sig sina för de ekonomiska omständigheterna så bekymmersamma, tjensteåligganden för att kunna vårda sina högre inkomstgifvande enskilda angelägenheter, ty ingen har tvingat eller kunnat tvinga honom att blifva landshöfding. Förmodligen harregeringen tyckt på samma sätt och jemväl vetat hvarföre och på hvilket inkomstgifvande sätt hr Wvrn mistade sin befattning såsom. disponent af Uddeholmsverken, ty regeringen har icke till stöd för sin proposition anfört något, som liknar hr Wzierns ifrågavarande yttrande, och vet väl, att han är en rik man, till och med utan något bekymmer för barus uppfostran. Regeringen vet antagligen äfven, att hr Waern aldrig i rikets tjenst utmärkt sig för någon skicklighet; ty eljest hade regeringen säkert framhållit densamma, hvilket alltid eljest brukar ske vid tillfällen af lika beskaffenhet med det förevarande. — Regeringen har icke kunnat sanningsenligt säga annat, än att Wwrn varit använd 1 vigtiga värfs men härför har han haft och har fortfarande dryg lön, såsom landshöfding omkring 20,000 rdr årligen, helst han förstår, bättre än de fleste, att tillgodogöra sig alla de förmåner i aflöningsväg, som åtfölja landshöfdinge-embetet i Skaraborgs län, RT SSE Are REA a a PN KRA RR VO WL.J Lmmv.mnmvovownJm— Dp p htrrmnnmh mmh mem nm mm mbmmnmwmwmnmjr-rvjVÄ rjWÄOäöi