Dagens Nyheter – 31 januari 1866, sida 1

oo o— Era femton louisdorer?... Här har ni tjugu. — Jag har den äran att tacka herr chevaliern för denna frikostighet, som jag verkligen kan kalla makalös. Rolf reste sig upp och gick några steg mot dörren. — Behöfver inte herr chevaliern mig något vidare? frågade Mathias Auber. Rolf tvekade ett ögonblick; derpå svarade han: — Kanske! XXIX. Svartsjuka. Denna dag kunde Rolf icke, då han återkom till Johanna, visa sig så glad och sorgfri som vanligt. De dystra tankar, som rörde sig i hans själ, afspeglade sig i hans ansigte. Han var till den grad försjunken i grubblerier att han glömt kläda om sig i de vises rum och uppträdde inför den unga qvinnan i den drägt, som han tagit på sig, då han gick att träffa Mathias Auber på krogen Mars och Venus. I början kände Johanna icke igen sin man under denna förklädnad. Hon fann dock snart att det var han och frågade honom af hvilken anledning han så der klädt ut sig. Under hvarje annat förhållande skulle Rolf ha skrattat åt sin tankspriddhet och inom ett par minuter dukat upp en mer eller mindre sannolik historia, som tillfredsställt Johanna. Men i den sinnesstämning, hvari han nu befann sig, dyster och grubblande, bekymrad för det närvarande och orolig för framtiden, var han ur stånd att svara alldeles