Dagens Nyheter – 30 januari 1866, sida 2

bref till Palais-Royal. Detta bref var adresseradt till en af regentens hofmän. En stund sednare kom en förnäm herre, lång till vexten och rödblommig, på besök till Antonia samt tillbragte tre timmar hos henue. De talade ibland sakta, ibland lifligt och hårdt, men hela tiden på ett främmande språk. Tädanefter gick icke en dag förbi, utan att handelsmän buro någon sak till Antonia. Dessa saker voro alla af en ytterst egendomlig beskaffenhet; det var kristallskålar af ovanlig form, uppstoppade nattugglor, fyrverkeripjeser som, då de antändes, åstadkommo lågor af omvexlande färger, men ingen rök eller lukt. Isynnerhet anmärkningsvärdt var ett benrangel, som sattes i rörelse, när man tryckte på en hemlig fjeder. Antonia stängde in sig i sitt rum och tillbragte hela nätter med att läsa hemlighetsfulla böcker. Hon talade dervid för sig sjelf såsom en tokig menniska eller en somnambul. Den högreste herrns visiter voro icke så täta; dock såg man honom i hotellet en eller två gånger i veckan. En afton hörde Jean Carre honom säga dessa ord, då han gick sin väg: — Håll er färdig då! Det blir i morgon. — Var lugn, svarade Antonia. Följande dagen omkring klockan tio på aftonen stannade en vagn utan vapen framför hotell Lyons port. Hvarken kusk eller lakejer hade något livre. Man frågade efter Antonia, och hon lät icke vänta på sig. Jean Carre var nog nyfiken att följa efter vagnen. Den rullade in genom Palais-Royals väldiga porthvalf. Antonia återkom inemot klockan fyra på morgonen. Hon var då upprymd och glad samt betalade Jean Carr hans årslön och lika mycket till