Dagens Nyheter – 26 januari 1866, sida 3

na för en al sina största skatter. TIERRA FN TINA RTR SVT EN KBR ER Hvarjehanda nyheter. Vv tötnesketfag. Som mig undertecknad är kalad till tings till vittues men jag Ingenuns vet annat än jag stod bakom stalväggen då Jonas Pärson fik örfilen så kan jag inte iuiyga av Jonas Pärson fått någon örfil men nog hörde jag att de smaska till men inte vet jag om Rostran slog näfvan I väggen häller i Jonas Pärsons hufvud uacke — nog tror jag ända att dä var Jonas Pärson som tik örtilen ww Jonas Pärson Jäx omkull och väggen stor och du Kan jag förstyrka med liflic ed om så befalles men inte tyks jag vara skyldi fara till tings och vittna sanuing för 24 skilling och mera bestås just aldri som intygas — Sör... e den 14 Februari 1840, 00 e. (Ny Illustr. Tidn.) Slut på spelbankerne. En fransk tidning omtalar att franska regeringen öppnat underhandlingar med alla stater som omgifva Frankrike, om de privilegierade spelbankernes snara upphäfvande. Elfenbens-öar. Nya Sibirien och ön Laokon på uorra Asiens kust bestå hufvudsakigen af en blandning af sand, is och elefantsänder. Vid hvarje storm uppkastas af vågorna en mängd friska huggtänder af elefanter och mammuthdjur, och eskimåerna drifva en vinstgifvande handel med det elfenben som kastas upp på stränderna. Under sommaren begifva sig en mängd fiskare till dessa ben-öar, och när vintern kommer vända de mot söder, och medföra då på sina slädar, som dragas af hundar, stora laster af mammuthtänder. Detta elfenben, som tages från den höga norden, föres till Kina och användes till samma arbeten som det elfenben, hvilket fås af nutidens afrikanska och asiatiska elefanter. Från dessa ben-öar har exporten till Kina fortgått under fem århundraden, och till Europa under de sista hundra ären, men iännu synes ingen minskning i tillgången på de värderika tänderna. Tänk huru många generationer af djur måste hafva blifvit nerbäddade för att kunna bilda dessa outtömliga samlingar af tänder och ben! Ieeler E Paris. Parisarne hafva gjort Julen till en gastronomisk fest. Al möjlig slags korf, svart och hvit, tjock och smal, omsättes friskt. Gödda kalkoner och fasaner komma med jernbantågen från alla landsändar, och allt detta för de stora supter, som ega rum jJulnatten, då folket sitter till bords nästan halfva natten; en vana som förskaffar läkarne och apothekarne en god inkomst dagen derpå. De fattiga, som icke hafva råd till sådana festligheter, tillbringn sin julqväll med att beskåda den marknad, som är uppsatt på Boulevarderna, och der de möjligtvis äro i tillfälle att köpå något af de exponerade sakerna, hvilka vanligen bestå af enkla leksaker, chocolad och sockerfigurer, cigarrer, pipor, barntrumpeter och pepparkaksgubbar. En stor kontrast mot dessa anspråkslösa marknadsstånd, utgöra de glänsande butikerna, der ryska prinsar, engelska bankirer och pariser-familjefader trängas, för att göra sina uppköp af nyårspresenter. En skola för flickor som vilja giftas. I S:t Georges församling i London linnes en friskola för tjenstilickor och denna skolas stiftare har förordnat att vid hvarje jul anställes en lottning bland de flickor, som uppnått 22 är, om ett pris af 1,800 rdr, och den som erhåller priset är förbunden att inom tre månader gifta sig med en medlem af församlingen, ty annars utbekommes ej peuningarne. Den lyckliga skall dessutom förete betyg från de husbondfolk, der hon tjenat, och ingen anmärkning mot hennes goda vandel får företinnas. Som denna skola haft bestånd i många år, så finns inom församlingen ett stort antal äkta makar, som grundlagt sin lycka med dessa 1,800 rdr, och rätt många af dem hafva sedan kommit till förmögenhet och stort anseende. Vanligtvis hållas dessa bröllop straxt efter lottdragningarne och vigseln förrättas med mycken högtidlighet i S:t Georges-kyrkan.