Dagens Nyheter – 24 januari 1866, sida 2

TTR RT TN RIV ST TA SIENA) SIN NANNTPSYUETS nast anmält detta för polisen; derefter blef så tillstäldt att två poliskonstaplar voro gömda inom hörhåll när Lindqvist ånyo sökte öfvertala Wåglund att åtagasig uppdraget. Efter samtalets slut följde dessa konstaplar Lindqvist och förde honom till vaktkortoret. Han försökte den undflykten att han endast velat pröfva Wåglund. cmedan denne skulle vara misstönkt att bafva anlagt en föregående mordbrand. Men det hielpte icke.) Ställningen i Norrbotten skildras aftidningen Arbetare-vännen i Lulcå på följande dystra sätt: Ofverallt klagas öfver tryckende penningebrist, hvilket ej är att undra öfver, efter 4 missvextår och stora fallissementer ibland affärsmän, hvilkas konkursmassor ega betydliga fordringar hos allmogen, derför lagsökningar pågå, hvaricmte kommunalutskylderna, serdelos fattigvårdsafsifterna, årligen stegrats. Utsigterna för närmaste framtiden äro så mycket mörkare. som trävaruhandeln dels är tryckt af dåliga konjunkturer, dels af de ärvyga kostnader för stubbören, syner och utstämpling af skoz på kronomarken, i följd hvaraf många ibland allmogen sett sis tvungne att återkalla sina före den 1 sistlidne juli ingifne ansökningar och afstå ifrån den enda biförtienst som här i orten är att tillgå. Exempel äro för hand, att kor, som förliden sommar gällde 50 å 60 rår, nu gå på utmätningsauktion bort för 15 å 20 rår. Sådant måste störta många eljest bergade hushåll till tiggarklassen. Föga glädje af friheten, Straff-fången Hans Petter Westberg, som i slutet af sistlidne novemher månad beredde sig tillfälle att från en af cellfängelsets gårdar i Östersund med begagnande af en s. k. spikrulle klättra öfver planket och rymma, blef den 6 dennes åter införpassad till nämnde fängelse. Westberg har under sin frihetstid föröfvat flera stölder. I Ås socken, der han liggande unvder en loge, tillbragte det första dygnet och der han till en början måste stilla sin hunger med att äta af å logen befintligt korn, stal han diverse klädespersedlar samt matvaror, hvaribland några korfvar. Härmed lastad, vände han tillbaka åt staden, hvilken han kl. omkring 1i på natten passerade så näva, att hon såg ljus lysa derifrån. I en skocsdunge någonstädes inom Brunflo socken hade han slagit läger och haft eld uppgjord, finnande medel dertill i en stulen väst, i hvars ena ficka strykstickor funnits förvarade. Smörjande kråset med stekt korf m. m., hade han vistats på detta ställe så länge matförrådet räckte. Deroefter hade han bepgilvit sig öfver sjön åt södra hållet. Här hade han i Myssjö, Oviken och Berg tiliegnat sig hvarichanda som han tyckte kunde passa sig. Kommen till Åsarnes kapell, hade han brutit sig in i detta, hvarest ban sönderslagit tvänne jernbeslagna träkistor, af hvilka dock endast den ena innehöll något af värde för tjufveu, neml. en kalk af silfver. En gång hade han blifvit fasttagen, men lyckats åter komma fri. Han Steps slutliven i en skogskoja i Ovikens fjoll, efter det han iklädd endast skjorta och byxor, men utan skodon, nära ett halft dygn hade i snö och slask och på isen öfver sjöar sprungit undan sina förfölj Westberg lärer vid ett med honom anstäldt förhör uppgifvit, att han 1564 i Oviken skall ha tilevipit dels på ångbåtsbryggan vid Dillne ett parti tröjor, halsdukar och amier samt en packe ylleväf, dels i 2:ne stånd å marknadsplatsen ett parti liftröjor och strumpor, några bundtar cigarrer samt en korg, för hvilka stölder Westberg ej varit tilltalad. Obehagligt slvi på on reformfest, I ettbref från Mariefred til Strengnäs tidning berättas att bönderna i trakten af förstnämnde stad firat en reformfest den 16 dec. å stadskällaren. Sinnesstämningen var lifvad, musik utfördes, tal höllos och skålar tömdes och först efter midnatt åtskiljdes sällskapet, högst belåtet med sin afton, men behållande ett sorglustiet minne af on fjerdingsmans uppträdande. Saken förhöll sig neml. så, att då en aktningsvärd medlem af hedervärda bondeståndet i några hjertliga ord föreslog insamling af bidrag till skarpskyttekårens kassa, hvilken skål med enthusiasm bifölls, nämnde fjerdingsman opponerade sig deremot, helst han icke hade någon fördel deraf. — Några at sällskapet fingo nu fatt i polismannen och hissade honom mot taket, så att håret var nära att derstädes fastna, hvarjemte mannens vid tillfället iklädda bästa pantalonger gingo förlorade. Fjerdingsmannen hotade stämma hela sällskapet för detta våld mot hans värda person. Vosgetalionen, I Landskrona smorde man sig den 19 januari med blomkål, vuxen i en trädgård inom staden. Också är väderleken så mild att man snarare skulle tro sig lefva i maj än i januari månad, heter det i en af stadens tidningar, Samma dag som man i Landskrona hade blomkål på bordet var man i Westervik nog artig mot Weckobladets redaktion att presentera den en den sötaste bukett af utspruckna enkla och dubbla FÖRT REVY ASPEKT PN NA FEN