Dagens Nyheter – 24 januari 1866, sida 2

rade han sig de tjugufem louisdorer ban vunnit af Rolf och tog upp dem ur fickan med samma Kver, som en drunknande omfattar den räddningsplanka slumpen förer till honom. — Jag håller dessa tjugufem louisdorer, sade hau. Rolf gjorde som vanligt en artig böjning på hufvudet. Nu blef den allmänna uppmärksamheten särdeles spänd, till och med mannen med den solbrända hyn syntes intresserad. Rolf började, det ena kortet efter det andra slogs upp, utan att medföra något afgörande resultat. Lyckan, den nyckfulla gudinnan såsom man fordom sade, tycktes vilja låta vänta på sitt utslag. Grefre Aubignys iävgest var förfärlig. Han fick tag uti en af de louisdorer han såsom insats lagt fram på bordet och kramade den kowuvulsiviskt mellan fingrarne. Louisdoren gick midt itu. Grefven tog då en till ur högen, och äfven denna lyckades han bryta sönder. Han blef i högsta grad öfverraskad och fortsatte sitt experiment med enahanda resultat. Tio eler tolf louisdorer delade de båda förstas öde. Rolf hade icke alls märkt detta, men i det ögonblick, då slumpen fällde sitt utslag till hans förmån och han sade: Jag har vunnit reste sig grefven upp och kastade en handfull sönderbrutna louisdorer midt i ausigtet på honom, i det han ropade med en röst, som vreden gjorde särdeles otydlig: — Ni har stulit mina pengar, ty det är falskt mynt ni rör er med! Ni är en skurk, en falsk: mvyntare! Rolf blef blek, drog sin värja och gjorde min af att störta på grefven. Men flera perso