Dagens Nyheter – 20 januari 1866, sida 2

höger och venster på de närvarande. Några droppar träffade regentens ansigte, och jag märkte att han ofrivilligt bleknade. — Mår ni illa, ers höghet? frågade jag. — Nej, svarade han, men ni måste medge att allt detta är sällsamt och lärer väl ej undra öfver, om jag känner mig förvånad och häpen , .. — lErs höghet, återtog jag, låt oss se hur det slutas., Italienskan blef förmodligen varse att vi voro inbegripna i samtal och måtte icke ha tyckt om det, ty hon afbröt oss tvärt. — På knä! ropade hon, J alla som ären här samlade, och olycklig enhvar som icke under tystnad och sjelfpröfning bivistar denna akt Regenten föregick med godt exempel och inom ett ögonblick lågo alla på knä. Då började besvärjningen.. — Min bäste markis, inföll Rolf, säg mig, jag ber er derom, hvilken besvärjningsformel begagnade hon? — Jag har svårt att svara härpå, genmälde markisen; ty hon uttalade fransyskan så illa att mycket af hvad hon sade gick förloradt för mig; men jag tror det var densamma som Kopterna nyttja .. — Jaså, afbröt honom chevaliern, nå, hvad hände sedan? ...