a Vv Franska handelstraktaten. Bevillningsutskottet har såväl måndags förmiddag, som i går förmiddag och i går eftermiddag diskuterat öfver denna traktats godkännande eller icke godkännande. Utskottets tullafdelning hade med 9 röster mot 6 tillstyrkt dess förkastande. Hos utskottet in pleno yttrade sig de fleste af de 48 medlemmarne, somliga för, andra emot. Diskussionen afslutades af d:r Ternström, som tillkännagaf att han efter mycket betänkande och noga öfverläggning funnit sig föranlåten att rösta för traktaten. Derefter företogos tre särskilda omröstningar. Först röstades mellan afdelningens afstyrkande förslag och antagande af K. Maj:ts framställning angående traktaten (dock med öppet lemnad rätt för utskottet att särskilt bestämma antagandets lydelse). Omröstningen utföll med 17 röster för afdelningens afstyrkande och 30 röster för den kungliga framställningen. Derefter skreds till röstning om ett af professor Wistrand eller ett af frih. David von Schulzenheim framstäldt förslag till utskottets skrifvelse skulle blifva kontraproposition. Professor Wistrand hade föreslagit att i motiverna till beslutet skulle uttryckas, att ständerna helst skulle sett att deras godkännande afvaktats innan traktaten blifvit satt i kraft. Fribh. Schulzenheims förslag var att i sjelfva beslutet skulle uttryckas (vi kunna icke återgifva ordalydelsen, utan anföra efter muntlig berättelse): att ehuru de fördelar för landet som man kunnat vänta af traktaten ej blifvit nöjaktigt vunna, så hafva dock rikets ständer för sin del funnit för godt att godkänna densamma. I denna votering segrade baron Schulzenheims förslag med 31 röster mot 16 öfver professor Wistrands. Derefter auställdes hufvudvotering mellan enkelt bifall till den kungl. framställningen, och traktaternas godkännande med den Schulzenheimska reservationen. I denna votering röstade blott 13 för enkelt bifall, men 34 för traktatens godkännande i de af frih. Schulzenheim föreslagna ordalag. Beslutet har sålunda blifvit ett klandervotum mot ministeren 7 sak. Enligt vår åsigt skulle det ha varit riktigast att antaga professor Wistrands förslag, som endast innebar en reservation för framtiden i afseende på formen. Statsutskottet har vid sammanträde i förrgår eftermiddag till ständerna afgifvit utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens andra och tredje hufvudtitlar, omfattande anslagen för justitieoch utrikes-departementen. — Beträffande förstnämda hufvudtitel, har utskottet tillstyrkt bifall till samtliga af K. M. under denna titel äskade anslag, med undantag deraf, att utaf den för nya cellfängelsebyggnader såsom extra anslag för år 1867 äskade summan af 70,000 rdry endast ett belopp af 12,000 rdr för verkställande af tillbygnad vid kronokäktet å Långholmen blifvit tillstyrkt, hvaremot utskottet icke ansett sig böra för närvarande tillstyrka bifall till det för en ifrågasatt fängelsebyggnad vid endera af städerna Sundsvall eller Hudiksvall äskade anslagsbeloppet. — I fråga om anslagen under tredje hufvudtiteln har K. M. icke begärt någon förändring uti de för närvarande under denna titel anvisade anslag, hvilka utskottet tillstyrkt böra äfven för kommande statsreglering beviljas. I går afton afslöt utskottet behandlingen af riksgäldsfullmäktiges berättelse om riksgäldskontorets styrelse och förvaltning. Den af revisorerna klandrade låneoperationen har föranledt mesta uppmärksamheten hos utskottet, och i synnerhet det skedda ofördelaktiga utbytet af obligationer till belopp af 300,000 thaler. — Utskottet beslöt tillstyrka ständerna att meddela riksgäldsfullmäktige en betingad decharge. Ekonomiutskottet. Uu afgifvet betänkande, i anledning af en utaf hr A. G:son : Bennich väckt motion om samtliga landtränteriernas indragning och öfverflyttande af deras kassaförvaltning på bankinrättningarne, har ut