Dagens Nyheter – 15 januari 1866, sida 3

BJUV uu ULUlan, Som HLIV SU ull JUTSLIE Apor leons hårda och hiertlösa karakter. Se här nå gra rader ur bref, skrifna till hans broder Joseph och till marskalk Junot, angående några i Italien timade upplopp: — Ni skall icke lugna Italien genom fraser, Följ mitt exempel vid Binasco. Bränn opp en hel by och skjut ett dussin imsurgenter. Min tanke är att den by, der upproret först bröt ut, skulle genast brännas, att presten, som nu är tilltalad inför biskopen, skulle skjutas, och att tre eller fyra hundra af insurgenterna skulle sändas till galererna. Bränn två eller tre byar och lemna inte ett spår qvar af dem. Ett annat bref lyder: Ni är alldeles för slapphändt mot det land öfver hvilket ni herrskar. Afväpna folket, döm dem genast och deportera dem. Iugen pardon. Skjut ner minst sex hundra af insurgenterna, de hafva dödat långt flera af mina soldater. Sätt eld på trettio eller fyrtio af ståndspersonernas boningar och fördela deras förmögenhet bland edra trupper... Jag skulle gerna se att de Neapolitanska canailles revolterade, ty innan man fått statuera ett exempel blir man aldrig herre öfver dem, Hvarje eröfradt land måste undergå en revolution och jag skulle betrakta en resning i Neapel med samma känsla som läkaren, då han nödgas åderlåta en febersjuk patient för att få honom frisk och sund igen., General Jaan Prim, gcefve ut Reus, som nu leder uppresningen mot spanska regeringen, är född i Catalonien 1811 och tjenade första gången såsom officer under det inbördes krig, som utbröt efter drottning Isabellas uppstigande på spanska tronen 1833. Tillgifven hennes moder, regentinnan Maria Christina, utnämndes han 1837 till öfverste. Efter hennes flykt ur Spanien deltog han i det frisinnade partiets fiendtligheter mot hennes förjagares, Isparteros, diktatur och häktades för delaktighet i upproret i Saragossa 1842. Han flydde emellertid och kom pudan till Frankrike, der han i förening med drottning Maria Christina uppgjorde planer till hennes återinsättande såsom regentinna. Utnämndstill representant för staden Barcelona 18453, återvände han till Spanien och slöt sig till det mellan drottning Christinas anhängare och de frisinnade afslutade förbundet mot Espartero. I maj månad höjde han upprorsfanan i Reus och författade sjelf upprors-kungörelsen. Sedan general Zurbano förjagat honom derifrån, faun han en fristad i Barcelona och sökte der sprida resningen. bEsparteros fall och drottning Maria Christinas seger förskaffade honom generalsgraden med titeln grefve af Reus sumt guvernörskapet i Madrid. Emellertid upplöstes snart förbundet mellan de moderate och demokraterna, och upproret utbröt på nytt i Barecelona till förmån för de friare idcerna. Man räknade på general Prims popularitet för att lugna landet, men han måste gripa till vapen och under ett års tid tum för tum försvara Catalonien mot sin fordne vapenbroder Amettler. Han ansågs då af folket som en förrädare och föll snart i onåd hos drottningen, som icke glömt hans frisinnade tänkesätt. I oktober månad blef han häktad och anklagad för uppror och mordförsök mot ministern Narvaez; mot den sednare anklagelsen försvarade han sig segerrikt, och för den förra blef han med blott en enda rösts öfvervigt dömd till 6 års fingelse. På sin moders förbön blef han emellertid frigifven efter sex månaders förlopp, och lefde fremmande för por litiken hela nio år, hvarefter han begaf sig till Turkiet 1853. Han deltog der i kriget mot Ryssland oeh skördade äran för turkarnes första segrar på Donaufloden. Efter 1854 års revolution blef han återkallad till Spanien och invald i representationen, der han först i förening med hela det frisinnade partict, samladt omkring Espartero och Olozaga, röstade för konungadömets bibehållande och derefter för de flesta åtgärder, som då beslutades i den friare riktningen. Han var den ende af det gamla frisinnade partiet, som återvaldes till Cortes 1857, efter konungadömets sista seger, som utmärktes genom Narvaez utnämning till ministerpresident. Under kriget i Marocco (1859 —1860) kommenderade general Prim reservtrupperna och deltog på ett lysande sätt ispanska armöns ärofulla bataljer. Teleyrafnyheter. Hamburg den 13 jan. Franska 3-nprocentsräntan noterades 68. 50.