hd åå pe ae oo d j Jubla emellertid med de öfrige, — salige äro de blinde! Hvarjehanda nyheter. Toiletterna vid Amaranther. ordens bal, Hertiginnans af Östergötland tollett bestod af en hvit sidensarsklädning, öfver hvilken bars en hvit tyllklädning, garnerad med spetsar och törnrosor, i hvars midt juvoler blixtrade, På håret bar hertiginnan också törnrosor och svarta sammetsbandeletter med giamanter. Hertiginnan af Dalarne hade en skär sidenklädning och en öfyerklädning af rose-tyll, med derå anbragta hvita stråperlor, i form af små stjernor, samt points, och broderad med törnrosor och grässtrån. På hufvudet bar H. K. H. törnrosor och små stjernor af svenska äkta perlor. Halsband, broch och armband utgjordes af samma slags perlor. . Bland de främmande sändebudens damer bar grefvinnan K. klädning af hvitt silkesflor med inväfda, violetta. blommor samt en blåfärgad atlastunique, och på håret juveler. Friherrinnan R. hade en hvit taftklädning med två svarta Spetsvolanger och en röd sammetsgarnering öfverst på hvarje volang. Fru F. var klädd i en hvit florklädning och tunique af blått sidensars, med ett rikt spetsgarnityr, och bar på håret blåa blommor. Bland de svenska damerna var friherrinnan M—g klädd i en ljusblå, småvattrad sidenklädning med ett rikt garnityr af äkta Briässellspetsar i dubbla rader, och hade på håret hvita blommor. Fru C., född S. bar en klädning af hvitt, slätt silkesflor samt tunique (eller måhända rättare en långskuren jacka med fickor) af hvit atlas, monterad med torsade i enahanda färger. Håret i rika lockar, å Penfant öfver chignon, var prydt med liljekonvaljer och törnrosor. Grefvinnan B—a hade blå atlasklädning, monterad med perlor och blonder, samt hufvudprydnad i likadana färger. Grefvinnan B., född de M., hade klädning af hvitt silkes4or, uppfästad i nucher, monterade med ljusblåa atlasband, och halsband af diamanter samt chevelure friste. Grefvinnan M. v. R,, född M., var klädd i grön crepe-kladning (couleur: vert de mer), med svart spetsgarnityr samZ med blommor i håret. Hoffröken Hj. var klädd Ven enkel hvit klädning och fröken E. L. bar en skär gazeklädning med blommor af samma färg, både såsom bröstbukett och på håret. Fröken C. kan du gerna få likna vid Minerva och fröken C. M., klädd i hvit balkostym med kulörta blommor i håret, vid hvilken enkel vårblomma som helst. Hoffröken Ch. L. var klädd i hvitt flor med inväfda sniljeeller sammetspenster och bar på håret ett garnityr af penscer — toilette assortie,, tror jag att en sådan der harmonisk drägt kallas. Hoffröken H—n bar en hvit taftklädning med flor ofvanpå, monterad med guldpaljetterade sammets-moucher samt en rik guirland af röda törnrosor m. fl. slags blommor och likadana blommor på håret. Hoffröken v. H. bar också hvit taftklädning med flor ofvanpå, men monterad med silfverpaljetterade moucher, samt på håret dagliljor, med nedhängande silfverstrån. Grefvinnan D-d, som var klädd i hvitt, slätt siden, hade på hufvudet ett blomstergarnityr i couleur de nacarat samt smycken af koraller. Friherrinnan Å., född B., hade gul sidenklädning, garnerad med blonder, och på håret gula törnrosor och juveler. Hennes vackra toilett förhöjdes vid inträdet i balsalongen af den hermelinsmanteau hon då bar. Fru de S. M., född W., bar en enkel hvit tyllklädning, garnerad med hvit sidensarge och tyll-rucher, samt tunique af hvit silkes-gaze, uppfästad med hvita sidensarge-bandrosor. På håret och vid bröstet bar hon röda blommor med diamanter i midten. Fru C., född M., hade hvit klädning, monterad med rose-band samt på hutvudet ett silfverdiadem med derifrån utgående rose-färgade plymer. Fru RB., född RB, hade en hvit, slät sidenklädning, monterad med guldkordonger och guldskärp, och på hufvudet diadem af guld samt rika lockar å Penfant — eller måhända å la Grecque. Mamsell A. Br. var klädd i en hvit florklädning, monterad med röda band, och hade röda blommor i håret. (Eft. P. T.) Efterlysning med porträtt. I annonsafdelningen af en amerikansk illustrerad tidning ser man ett större fotografiportratt af en mördare vid namn Thomas Thornton, och under porträttet står att läsa, att den som griper mördaren erhåller 1,000 dollars i belöning. Splitterny industri. Ett försäkringssällskap i Berlin cemottager försäkringar å unga, hoppgifvande svinkreatur mot trikiner på särdeles låga vilkor. En treflig koloni. Från franska örlogshamnen Toulon skrifves: Regeringen är betänkt på att sända en afdelning galerslafvar till Nya Caledonien för att der inrätta en koloni. I januari 1864 afsändes 250 brottslingar för samma ändamål. Af dessa voro 72 mördare, 115 tjufvar, 13 mordbrännare, 4 vexelförfalskare, 7 falskmyntare och 39 dömda för brott emot sedligheten. 82 voro dömda till galererna på lifstid, 64 på tjugo år, 22 på femton och 82 på tolf år. Nya GCaledonien, som mottog denna sändning, har nu behof af flera arbetare, och derför ha 200 galerslafvar blifvit utlottade för att af ett franskt transportskepp med det första afsändas till den nya kolonien, som derigenom går ännu ett steg framåt i välstånd och lycka. Kolonien kallas af innevånarne De faderoch moderlösas stad,, men allmännast är den känd under binammet Bofvarnes stad. Brottslingarne lefva der särdeles godt, och de skulle vara de lyckligaste menniskor under solen, om de blott voro fria; men bevakningen der är långt strängare än i Frankrike, oaktadt der ej finnes en enda soldat. Men hvilka äro då deras valtara? Ta det ör vildarma on 4 bt Fd