Utdrag af ett bref, dateradt I början af november 1865, från en svensk, bosatt i staden C. i det inre af Brasilien. Ett förslag af högsta vigt för Brasilien, är det om sydstats-rebellernas emigration hit. De hafva utnämnt en kommission, hvilken redan hit anländt, för att undersöka landet samt göra de för cemigranternas emottagande nödiga förberedelserna. En af deras fordna generaler är kommissionens chef och hvad han berättat mig, är hufvudsakligen följande: Minst 200,000 familjer från de nordamerikanska sydstaterna önska utvandra till Brasilien och af dessa cirka 70,000 familjer till provinsen 8. P. Generalen anser det sannolikt, att de komma att bosätta sig 30 legvas) mera in i landet, hvilket afstånd från C. dock kommer att förminskas med 12 legvas genom en ny väg, som han tänker bygga. På min fråga, om de tänkte arbeta med fria armar eller med slafvar, svarade generalen, att brändt barn skyr eldex samt presenterade mig med detsamma för en honom åtföljande bomullsplantör, som genom kriget för slafvarnes befrielse förlorat halfannan million af sin 2 millioner dollars stora förmögenhet. Amerikanarne komma att medföra alla möjliga slags maskiner (till och med boningshus), hvilka komma att utföra en dryg del af arbetet både bättre och vida billigare än det ofantligt dyra slafarbetet kan åstadkomma. Ett plantage med 100 slafvar arbetar med 200,000 milreis) kapital, förutom jordens och inventariernas värde. Räntan efter 12 procent) å detta ofantliga kapital tillika med foder åt 100 slafvar — om kläder talar jag ej, då sådana för dem äro en okänd lyx! — utgör ett ganska vackert kapital pr år, hvilket ytterligare på ett förskräckligt sätt ökas genom den bland negrerna rådande stora dödligheten, för att ej tala om rymningar m. m. d. Jag tviflar dock mycket på, med all aktning för de medförda maskinerna, att det för amerikanarne blir möjligt, att arbeta utan slafvar. Sydstats-aristokraterna äro vana vid ett beqvämt lif med en cigarr i mun och en tidning i hand, och bland dem har arbetets adel ännu ej vunnit burskap, såsom fallet är hos amerikanska nordstaterna, hvilka i detta, likasom i mycket annat, skilja sig ifrån de europeiska nordstaterna. Generalen försäkrar dock, att icke allenast de, som hafva någon förmögenhet, utan äfven alla utfattiga bland de fordna rebellerna, önska att utvandra och på inga vilkor vilja underkasta sig den förb— Johnsons, regemente. Dessa fattiga skola bilda ett tillräckligt antal fria arbetare och genom sitt billiga arbete göra hvarje täflan omöjlig för de brasilianska slafherrarne. För öfrigt gisslade gencralen på det blodigaste brasilianarnes sätt att bruka sin jord, ett system ärfdt af ädla suggor (sie!) och vördade fäder,, och hvilket ger dem en afkastning, ej tredjedelen så stor som den kunde och borde ) 1 legvas omkring en half svensk mil. ) Omkring 400,000 rdr rmt. ) Så hög är den, och än högre i Brasilien.