Dagens Nyheter – 3 januari 1866, sida 2

AN nade rummet, hvarefter hon begaf sig uppi den öfre våningen. Det rum, hvari hon inträdde, var af medelmåttig storlek och dess något nötta möblemang talade om fordna tiders lyx. Väggarne voro beklädda med gyllenläder. En gobelinsmatta, hvarå mythologiska bilder voro tecknade och hvars färger voro urblekta, betäckte golfvet. tt par tre stora familjeporträtter, å hvilkas ramar vapen voro anbragta, hängde på väggarne. En vapensköld, liknande dem som voro fästade vid porträtterna, sågs på flera ställen bland ornamenterna kring eldstaden. Stolarne voro af elfenben, likaså sängen, prydd med vridna pelare som uppburo en sänghimmel. Från denna nedhängde rikt veckade gardiner af dyrbart tyg. I sängen låg en blek qvinna med tillslutna ögon, halföppen mun och armarne korslagda öfver bröstet. Denna qvinna tycktes vara insomnad, men hennes läppars ständiga rörelse, hvilka helt sakta framhviskade osammanhängande ord, vittnade om att denna sömn blott var skenbar. Alla hennes anletsdrag, de fårade kinderna, den mörkblåa ringen kring hennes stora ögon talade om djupt lidande. Hvad hennes ålder beträffar, skulle det ha varit omöjligt att genast göra sig ens ett ungefärligt begrepp derom. Hon kunde likaväl vara fyrtio som sextio år. Att hon sett bra ut, var deremot lätt att gissa: