nar en grenadier i kjortlar, tillade hon, djerft afmålande fru Maitland från topp till tå. Denna fru var nemligen ovanligt lång, betydligt längre in Arabella, som snarare kunde silgas vara stor än liten, och hon hade en oproportionerlig växt och kantiga former. Hon bevärdigade icke Amy med ett svar, men gjorde sig skadeslös genom att tala om för ett par främmande, som samma dag voro inbjudna till middag hos hennes far, att Amy var en riktig geting — ja en liten skorpion, hvilken alltid var beredd att stinga euhvar, som kom i hennes närhet. — Du fär inte tro ett ord af de historier, Sophie Vaughan dukar npp om sin brors guldlockiga skönhet, sade Amy till sin kusin. När hon nu en gång föresatt sig att göra dig ondt, bryr hon sig inte om, huru hon svärtar sin hrors karakter, Fru Vaughan har icke på minsta vis antydt, att Harry har planer på någon flicka i England, och hon känner lika väl till hans angelägenheter som systern. Du kan vara lugn för att Eudora eller Budoxa Belmont är en fullkomligt diktad person, som Sophie Vaughan (Amy ville aldrig kalla sin fiende med det namn, hon efter giftermålet hade rätt att bära) hittat på för att såra dig och förarga mig. Arabella lyssnade gerna till sin kusins trösteord och trodde heldre fru Maitland om att ljuga, än Harry om trolöshet. Häruti misstog hon sig dock. Omkring sex veckor efter herrskapet Vaughans middagsbjudning var det en stor bal på ön, och Arabella hade aldrig sett bättre ut, ehwu hon var mycket tyst och tankfull. Hon dansade visserligen, men utan lust och håg,