Dagens Nyheter – 23 december 1865, sida 1

snart och tillönskade fru Maitland lycka, ehwra med bleka och darrande läppar. Huru länge fru Maitland skulle ha fortsatt att plåga sitt försvarslösa offer är svårt att veta; men herr Maitland märkte att hon samtalade med Arabella, och som han gissade, hvad som utgjorde ämnet för konversationen, gick han fram till de båda damerna, kastade en harmfull dlick på sin hustru, tog henne helt enkelt under armen: och ledde henne in i ett af de andra rommen. Penna välmenta handling väckte Arabella till: ännu mera reda och besinning efter det våldsamma slag, hon mottagit. — De skulle då icke få se, att han, Hay — ack, Harry! du har krossat mitt hjerta! Hon satt qvar en stund på samma plats, för att fullkomligt återvinna väldet öfver sig sjelf och slöt sig derefter till en munter gruwpp i närheten. I sitt bemödande att dölja sin djupa nedslagenhet, gick hon till öfverdriit, så att hon snart genom en slags reaktiou af känslorna blef mer än vanligt uppsluppen och språkade och skrattade och dansade, SOM: Om: hon va rit alldeles utom sig af glädje. Hon. gick till fru Vaughan, och till dennes stora öfverraskning gratulerade hon henne till stjufsonens fördelaktiga giftermål samt erhöll af henne bekräftelse på fru Maitlands uppgifter. Amy märkte, hur munter Arabella Var och blef sjelf gladare, emedan hon inbillade sig, att hennes kusin erhållit några goda underrättelser från Harry, Då sällskapet skiljdes åt, blefyo de unga damerna beiedsagade till sin vagn, af minst ett halft tjog herrar, som alla voro angelägna OM att in uti sista stunden visa balens tvenne drottningar sin hyllning. Resan hem var icke lång, och ätter