Florence sökte ursäkta sig så godt hon kunde, och beskref med vältalighet hr Angelos goda egenskaper. N ot — Nåväl, kära barn, återtog fru May — jag tror att allt det der betyder ingenting. Tror du att han skulle mena uppriktigt med dig? I Florence vände bort sitt ansigte och hennes moder gick ut, sägande: — Jag skall göra mig underrättad om hans ställning och karakter. Om allt tillfredsställer mig; så vore det bra, men jag får säga, att jag ej har stort förtroende för tremlingar. 43 ä 2ö Det var ingen lätt sak för fru May att erhålla de upplysningar hon önskade. Hela byn rådfrågades, men ingen visste något om den unge målaren, hvars handlingssätt mot Flornece hvarenda en hade reda pi ty, deras. möten hade blifvit utspionerade af några pratsjuka qvinnor och öfverallt talade man om detta förhållande. — Du mäste glömma denne man, ty han förtjenar ej din kärlek, sade fru May till sin dotter, då hon kom hem. — Jag skall försöka, svarade Florence med en sorgsen blick. — Men se der kommer han till:oss! i ! i Angelo hade fått höra talas om fru Mays hemkonist och trädde nu in i hennes boning. Frun tog kallt men höfligt emot honom, och Florenec höll sina blickar stadigt fästade på golfvet. Angelo fann det nödvändigt att bryta isen med den förklaring, att han icke var någon ; fransman, utan en infödd engelsman — Min namn, sade hah — är Angelo Melvyn, och jag är nu egare till Melvyn Park. Ni har kanske hört talas om de sorgliga omstän