Dagens Nyheter – 20 december 1865, sida 1

ett par ord underrättat sin faster och Amy om det beslut hon fattat, ställde sig bredvid fretonen, färdig att stiga upp i den. John kom nu med stormsteg till stället, åtföljd i hack och häl af Harry. — Bella, du får inte åka i fretonen, du kan fara med faster ropade han. — Men kära John, jag skulle heldre åka i fietonen. Du vet att jag inte tål vid att sitta i täckta vagnar. — Det bryr jag mig inte om, Jag vill ej afstå min plats; jag vill ej rida på det eländiga öket, — Det ir en mycket lugn häst, John. — Och äfven om han icke vore det, inföll Harry Vaughan, är Johny en alltför god ryttare för att bry sig derom. Kom nu, John, och gör oss till viljes! Låt din syster ta din plats, och rid du i stället majorens häst. — Jag vill icke, har jag sagt, och dermed är saken afgjord. Jag vill ej läta folk göra med .mig, hvad de behaga. — Sätt er upp, hviskade Harry Vaughan till Arabella. Det tjenar ingenting till att tala vidare med honom. När ni en gång kommit upp, lär han inte vilja skuffa ner er igen. Arabella satte foten på det nedfällda fotsteget och i ett nu satt hon i fretonen och ropade leende till sin bror: i — Besittningen är mo tiondedelar af eganderätten, käre Jack, och som du ser har jag redan förvärfvat mig den. — Nå ja, du kan väl få sitta der, men jag skall skjutsa dig. Kapten Vaughan får rida eller gå, hur han sjelf tycker.