Dagens Nyheter – 19 december 1865, sida 2

som med rätta tillkommer mig, kunde jag hå ofriat till mamsell Stuart, ty hon är en utomor dentligt vacker flicka, men jag kan icke begira att hon skall gifta sig med eu tiggare. — Prat, kära du! sade fru Maitland. Mamsell Stuart skulle med största glädje ta dig till man, om du också icke hade eu sko att sätta på foten. Se dig i spegeln derborta, och säg mig sedan, om en sä vacker ung man icke kan göra anspråk på alt få en rik hustru. Iaury kastade en blick -ja han gjorde hvad mera är, han betraktade med mycken uppmärksamhet och synnerlig tillfredsställelse sin bild i spegeln och sade derpå långsam — Nå väl, kanske du har rätt, kära syster, Du bör bättre än jag känna till ditt eget köns tycken. Kapten Vaughan fördubblade sin uppmärksamhet mot mamsell Stuart. På taket af herr Vaughans hus var ett slags tornrum anbragt, genom hvars fönster man hade utsigt öfver en del af den väg som ledde till herrr Stuarts boning. Här fattade na den tappre kaptenen post nästan hvarje afton, när de unga damerna begäfvo sig ut, och såg efter om de redo, åkte eller promenerade; han motionerade sig alltid samtidigt och slöt sig till dem antingen till häst eller till fots, efter omständigheterna. Han kände väl till Arabellas älsklingsplats. Den lig nedanom en bro, som gick öfver en liten ström, hvars vatten forsade mellan fantastiska klippblock och vilda buskvexter, prydda med brokiga blommor och omslingrade af vinrankor. Strömmen lopp ut i hafvet ett litet stycke från bron; men på andra sidan om denna var en lund af bamburör, hvilkas toppar