Dagens Nyheter – 13 december 1865, sida 2

riktig och dygdig hustru. Men det vore illa gjordt af mig att begagna mig deraf till ait köpa min frihet med. Jag bör göra mig förtjeut af den kärlek hon hyser för mig. Hon har glömt dig för min skull! Hon har förrådt dig för min skull. Af henne hade jag fått kännedom om din återkomst till Montpellier. Det tecken, som du väntade på, ljuset i hennes fönster, var blott till för att qvarhålla dig och ge mig tid att handla. — Du ljuger! — Jag talar rena sanningen, och jag skulle önska att denna vore ännu mera grym och hänfull; jag skulle då njuta i ännu högre grad af att få säga dig den. — Herre, sade Bernard, som inträdde irummet, nu har frun begifvit sig bort med Fredrik. En glädjestråle sköt fram ur Remonds ögon. — Vernon, ropade han, du vet att jag lemnat henne fritt val att stanna qvar eller icke, och du hoppades utan tvifvel att få återse henne. Nu har jag intet mera att försvara mot dig, nu är jag din fånge. , VIII. Om ett år. Vernon hade på sätt och vis blifvit besegrad midt i sin triumf genom Remonds sista ord. Utan att onödigtvis förlänga striden, öfverlemnade sig Remond i händerna på dem, som ätföljt Georg Durosays arfvinge. Bernard följde sin herre, för att mottaga hans befallningar. Då Vernon blifvit ensam i det öfvergifna hu