Dagens Nyheter – 13 december 1865, sida 1

Lyckans Hjul. Af August Arnould. (Forts. fr. föreg. M) — Du skall få veta allt, min far. Din hustru var okunnig om att jag åter skulle träffa dig här och har icke ålagt mig tystnad, dessutom behöfver hennes handlingar icke vara någon hemlighet. Om en timma skulle vi åter varit hos dig, och då hade hon utan tvifvel sagt dig hvarifrån hon fått de penningar som hon skulle fört med sig åt dig. Hon har redan goifvit dig hvad hon fått för sina smycken; men dessutom hade hon ett dyrbart perlhalsband, som hon gömt, och som jag nu skulle gå bort och sälja hos en juvelerare i staden, hvars namn hon uppgifvit för mig... — Ett perlhalsband! — Ja, jag har det här i denna äsk. — Jag har icke gifvit henne det! utbrast Remond, i det han ryckte asken ur handen på sonen. i — Nej, svarade den unge mannen, hon sade mig att det var .ett familjesmycke, som hon lofvat att gömma, och som hon fuktat med sina tårar innan hon skiljde sig derifrån. Under tiden hade ReEmond undersökt halsbandet, som han såg för första gången. Häns ögon slötos ett ögonblick och han lade häftigt sin högra hand på bröstet, såsom ville Han hämma sitt Bjertås alltför våldsamma släg. Han hade upptäckt ett namn, som var graveradt på låset.