tredje är, i stället för att sådan hädanefter kommer att sammanträda hvarje är. Valbar till riksdagsman så väl inom första som andra kammaren skulle, enligt det konservativu förslaget hvar och en svensk man vara, som bekände sig till evangeliska läran eler tillhörde annat, af staten erkändt, kristet protestautiskt religioussamfund samt minst ett är före valet egt och fortfarande egde rösträtt inom den valkrets, för hvilken han valdes. För att kunna väljas till andra kammaren skulle dock fordras eu alder af 25 år och till första kammaren en ålder af 35 är. Rätt att i riksdagsmannaval hos båda kamrarne deltaga skulle tillkomma hvar och en svensk man, som för egendom, tjenst, yrke eller inkomst till staten elier till den kommun, der han mantalsskrifven är, erlägger skatt och i kommunens allmänna angelägenheter eger rösträtt. Denna långt utsträckta rösträtt inskränkes dock betydligt genom de litet längre ned i förslaget förekommande bestämmelserna om första kammarens bildande. Denna skulle nemligen bestå af fyra kategorier: a) medlemmar, valda af ridderskapet och adeln, b) medlemmar, valda af prester och skollärare samt Upsala och Lunds universiteter äfvensom vetenskapsakademicen, c) medlemmar, valda af de högst beskattade inom hvarje landstingsområde och inom hvar och en at de städer, som icke deltaga i val till landsting, och d) medlemmar, valda af land tingen efter folkmängden, så att för hvarje fullt 100,000-tal valdes en riksdagsman, samt af Stockholms stadsfullmäktige en riksdagsman för hvarje fullt 30,000-tal och af stadsfullmäktige i öfriga städer, som ej i val till landsting deltaga, en riksdagsman för hvarje fullt 20,000tal af stadens invånare. Vid bildandet af denna kammare har man således anlitat både klassval, census och den så förkättrade landstingsinstitutionen. — Census har man dock icke med bestämdhet angifvit, enär det endast talas om de högst beskattade,. — Samtlige riksdagsmännen, äfven de inom öfre kammaren, skulle åtnjuta ett arvode af åtta rdr dagligen under den tid de vid riksdagen vore närvarande. Lagtima riksdag borde hållas endast hvart I I Herrar stadsfullmäktige uppvakta konungen i dag kl. half 11 f. m. för att tacka för representationsreformen. Konungen mottager dem i drottningens matsal. Det är att märka att det är såsom enskilde personer de uppvakta. Paschan Bildt kunde icke tillåta Stockholms stadsfullmäktige att i egenskap af korporation uttrycka nägon mening om reformen. Det var såsom enskild man han till dem uttalade sin glädje öfver reformens framgång, före det officiella öppnandet af fullmäktiges sednaste möte. Hr friherre Bildt lägger den ena napoleonska lagren till den andra, så att samlingen till slut nog blir tung: alla Gotlänningars internering på ön genom pir budet att hvar och en i militäråldern skulle begära tillstånd innan han finge lemna ön; anbefallandet af polisvåldet under marsdagarne; och detta års pass-ukas med åtföljande spionerioch angifvelsesystem äro törniga lagrar. Påseygling. Sistlidue fredags afton, då jakten Hilda, förd af kapten L. J. Kjellander, hemma på Gotland, på väg derifrån hit till hufvudstaden med kornlast, låg tll ankars i Kodjupet, kom en främmande skonert, som var stadd på utsegling härifrån, och seglade rätt på Jakten, som dervid fick lästäng och brädgång om babord instötta. Jakten hade författningsenligt lanterna hissad. Fsläggning. Puligt i går ingången skrifvelse från Gefle har farleden från staden till den s. k. Skansen blifvit belagd med fast is. Limö hamn är isbelagd, så att lotsuppassningen blifvit flyttad derifrån till ledfyren cBönan. Pödsfall. Kaptenen och kompanichefen vid Uplands regemente, OC. KE. I. Aberg, afled förliden tisdag i Stockhohn i följd af nertfeber. Den aflidne, som var född 1823 och 1841 blef officer vid Uplands regemente, var säväl af trupp som befäl högt värderad och anses hans bortgång vara en ganska stor förlust för regementet. Han efterlemnar maka och 4 barn. Kapten Abergs jordfästninr förrättades i går