Fe nn nn öi————LALKLKLHbA— — Jag vet icke om han har några. — Förr hade han likväl många... Men hans maka skall väl åtminstone... — Hon hade blott en slägting, som dog alldeles ruinerad af Remonds spekulationer. Fru Remond har mycket att förebrå sig, ty han har gjort så många onödiga utgifter för hennes skull. — Haf den godheten att visa mig edra fordringar. Jag är kommen till Marseille endast för denna sak. En vexel på tio tusen francs, som äro förfallna till betalning redan i öfvermorgon. Och ni min herre. — Åtta tusen, förfallna om sex dagar. — Och ni? — Tolf tusen, att betala vid slutet af månaden. — Och ni? — Femton tusen, svarade Thomassin, och jag kan ligga beslag på hans person? — Således inalles femtiofem tusen francs. — Nej, blott fyrtio, ty hr Remond erbjuder femton tusen. — Mina herrar, här äro vexlar på en bankir i staden. Var god och se om underskrifterna äro goda. — Förträffliga. — Följ då med mig, men skrif först till hr Remond att ni ej längre vilja förfölja honom, och att ni har öfverlåtit edra fordringar... — På hvem, min herre? Hvilket namn skola vi skrifva? — Låt det stå in blanco ..: Jag kommer snart tillbaka och då ödet ville att jag icke nu