Dagens Nyheter – 11 december 1865, sida 2

SA — Det gifves aningar, till hvilka man bör sätta lit. Mina hafva sällan bedragit mig. Han vände sig bort då han uttalade dessa ord: — Och likväl ser du oroligare ut nu än då du lemnade mig, oviss om de hade gätt in på ditt förslag eller ej. Vilja de att du skall gå in på några plågsamma vilkor, som såra din stolthet? Ack, hade det blott varit fråga om dig ensam, så skulle du icke hafva tålt dessa förolämpningar, men du har tänkt på mig, du har blifvit ödmjuk och bönfallit för din makas skull. — Tacka mig icke, Emelie, afbröt Rmond henne med bitterhet, du har gått så långt i ädelmod att du har sparat mig hvarje olägenhet; jag har icke ödmjukat mig för dem. Du tillägger mig en förtjenst som jag icke har. (Forts.) Gammal adel. De gamla franska adliga familjernas slott äro vanligen inredda med mycken beräkning på att visa slägtens ålder och förfädrens ärorika bedrifter. En väggmålning på hertigens af Choiseul slott föreställer Syndafloden. Vattnet kommer rusande med fart och bland menniskoskaran synes en man som vänder sig till Noach och utropar: För all del rädda fomiljen Choiseuls ättartafla!, Artighet mot artighet. Adelina Patti skickade nyligen till franska kejsarinnan ett album, innehållande omkring tjugo porträtter af den berömda sångerskan i hennes olika roller. Kejsarinnan tog emot albumet och skickade henne till genmäle en präktig diamant.