Dagens Nyheter – 4 december 1865, sida 1

Lyckans Hjul. Af August Arnould. (Forts. fr. föreg. Af) — Frukta ingenting, svarade Bernard, jag är i herr Remonds tjenst och honom oinskränkt tillgifven. Underrättad om er återkomst, befallde han mig att hålla vakt. Man söker er, min herre; en officier och några soldater, åtföljda af polisagentar, ha just nyss infunnit sig hos fru Dercy och genomsöka nu hela huset. Annu kan ni rädda er genom den lilla porten i parkmuren. Remond som emellertid återfått besinningen och erhållit en hemlig vink af Bernard, sade till denne: — Skynda dig till mamsell Richomme och säg henne att hon icke fir vara orolig och att Vernon är i säkerhet. — Skall jag bege mig härifrån utan henne! utropade den landsförviste. — Det är nödvändigt, sade Remond. Vill du heldre låta fängsla dig? Då skall hon ju dö af sorg... Nej, när du nu äv säker på att hon älskar dig, så rädda åtminstone ditt hufvud för hennes skull. — Meh jag lemnar henne då i händerna på denna rival, som redan gjort mig företrädet stridigt. — Du dåre! Kan du väl på schavotten försvara henne mot honom? Men hör på, hvar skulle du till en början hålla dig dold med henne, ifall ni flydde tillsammans?