Utrikes-Nyheter. Teleygrajnyheter. Hamburg den 21 nov. Orsaken till franska gesandtens plötsliga afresa från Washington sökes uti Sewards skarpa note till Paris rörande nubiska truppers anvärfning. Hamburg den 22 nov. I cElberfelder Zeitungau för den 21 läses: Preussen ställer snart ett ultimatum till kejsaren af Österrike direkte, om desavouering af Metternichs politik i Paris, hvilken grefve v. Bismarck funnit hätsk emot Preussen. Brössel den 21 nov. Drottning Victoria har skickat sin lifmedikus till konung Leopold för att undersöka hans sjukdom. Hamburg den 22 nov. Diskonto villigt 6 104 procent. Råg begärlig till faste priser. Athen. Folket befinner sig fortfarande i stor jäsning, och ministerkrisen pågår. Paris. Enligt aftontidningarne skulle man kunna förutse, att striden mellan Kili och Spanien skall med det snaraste biläggas. Tvisten mellan Frankrike och Förenta Staterna. De begge sednaste dagarnes telegrammer medföra, ehuru ännu blott ryktesvis, den underrättelsen att franska ministern hos Förenta Staternas regering har begärt sina pass och afbrutit den diplomatiska förbindelsen mellan de två mäktiga staterna med anledning af en skrifvelse från Förenta Staternas utrikesminister till franska utrikesministern. Om denna skrifvelse skrifver Times korrespondent 1 Washington att Förenta Staternas utrikesminister Seward verkligen i september tillsändt amerikanska sändebudet i Paris, hr Bigelow, en depesch rörande fransmännens plan att skicka cgyptiska trupper till Mexiko, och låtit delgifva densamma åt amerikanska sändebuden i Konstantinopel och Alexandria, för att låta de resp. regeringarne veta hvad Förenta Staternas regering tänkte om de mot deras vilja till Mexiko kommenderade nubiska hjelptrupperna. I denna depesch heter det, att kabinettet i Washiugton icke lagt sig i saken vid första truppsändningen, emedan det hade nog att göra med sitt eget lauds angeligenheter. Men nu, då, som kejsaren väl visste, slafveriet var afskaffadt inom unionen, kunde den icke längre lugnt åse, huru en fremmande makt skickade negrer till amerikanska kontinent:n mot deras egen vilja. Unionsregeringen var fullt säker på, att de egyptiska trupperna endast genom tväng kommit till Mexiko och med väld blifvit inpackade på fartvgen. Det måste derföre tillkännagifvas franska regeringen, att kongressen fortfarande och eftertryckligt fordrade Monroe-doktrinens upprätthållande, samt att Förenta Staternas regering och folk med spänd uppmärksamhet åskådade Frankrikes rörelser i Mexiko. Korrespondenten säger sig dessutom ur säker källa veta, att unionsregeringen hyste den åsigt, att hvarken en monarkisk eller kejserlig regeringsform skulle bli tåld af amerikanska folket, såsom stridande mot hela andan af dess politiska system. Likaså trodde kabimettet i Washington att hvarken engelska eller franska folket skulle gilla ett öfverlagt försök att återföra slafveriet i Amerika; och amerikanska regeringen ansåg negertruppernas tvungna tjenst i Mexiko såsom ett slags slafveri. Den önskar icke krig med Frankrike, men den önskar deremot skydda och försvara de politiska grundsatser, som amerikanska folket hyllar.