Ur Lindbäcks tif. Utur tillförlitlig källa meddelar Posttidningen följande drag ur den sorgligt ryktbare Lindbäcks ungdomslif: En äldre prestman, för närvarande innehafvare af ett pastorat i Upland, berättar, att han som student i Upsala gjorde bekantskap med cen fattig yngling, nyss kommen till universitetet. Dennes namn var Lindbäck och man hade rekommenderat honom till den äldre kamratens omvårdnad. AT sådan anledning uppstod ett visst förtroligt förhållande mellan de begge och vid ett tillfälle fick Lindbäck låna en summa penningar af sin äldre gynnare och vän, som bodde på inackordering i en familj. En afton någon tid derefter sökte Lindbäck kamraten i hans bostad, under det deåne var frånvarande, På begäran blef han insläppt i rummet, der kamratens aftonvard, bestående af gröt och mjölk, stod uppdukad. Vid hemkomsten senare på qvällen fann den äldre studenten en obehaglig bismak på mjölken, hvarför han icke förtärde mer än ett par skedblad. På natten öfverfölls han af ett häftigt illamående åtföljdt at uppkastning; och husets katt, som på morgonen fick äta den återstående mjölken, dog efter några timmar. Förhållandet var alltför egendomligt, för att icke fästa uppmärksamhet och bevaras i minnet, ehuru först Lindbäcks nyligen uppdagade förbrytelser kunnat föranleda några misstankar om upphofvet till den förut så gåtolika tilldragelsen.