Hvarjehanda nyheter. Ovanligt testamente. Fu rk fa brikant och gammal ungkarl vid namn John Chase, afled för några veckor sedan i New-York. Det befanns, att han testamenterat hela sin förmögenhet, uppgående till 20 millioner rår, till sina fyrahundra arbetare. Pyrt lwrendrejeri. bn person i New-York införskref fotografiskt papper, och sökte förtulla det såsom makulatur till 3,000 rdr värde. Vederbörande bedömde saken något olika och importören dömdes att betala 20,000 rdr i böter för sitt misslyckade försök. Tillämnadt franskt infall i England. I adertonde bandet af kejsar Napoleon I:s korrespondens läses följande dokument: Krigsministern general Clark underställer kejsarens bepröfvande en plan af hr Lhomond, f. d. chef för luftseglare-bataljonen, som föreslår att göra ett infall i England med 100 Moncolfierska luftbalonger. Hvarje gondol skulle rymma 100 man med proviant för fjorton dagar, två kanoner med tillhörande krutvagnar, 25 hästar samt nödigt bränsle för balongen. Napoleon skref egenhändigt i kanten på dokumentet: Till hr Monge, för att få veta om det lönar mödan att göra ett försök i stor skala,. Skeppsbrott. Angskeppet Atlanta, som länge underhållit ångbåtsförbindelse mellan NewOrleans och New-York, har nyligen totalt förolyckats, och vid detta tillfälle spilldes fyrtiosju menniskolif. Skeppet afgick från New-Orleans den 7 oktober, med full last af bomull. Den 12 sprang fartyget läck under stark storm ute på hafvet och den 14 steg vattnet så högt att det släckte elden under pannorna. Den 15 låg skeppets däck jemnhögt med hafvet, som rullade sina störtsjöar öfver det redlösa fartyget. Tre lifbåtar och en mindie båt funnos på fartyget; de tre lifbåtarne uppslukades af vågorna tillika med de skeppsbrutne, som i dem sökte sin räddning; den fjerde båten slogs sönder af en sjö. Besättningen utgjordes af 35 personer, officerare och manskap, passagerarne voro sjutton till antalet, deribland 6 fruntimmer och två barn. Af dessa räddades endast fem personer, en yassagerare och fyra af besättningen, som höllo sig last vid vraket tills de ändtligen den 17 upptäcktes af kapten Pierce på skeppet William Andersson. Kapten Pierce tog de af hunger och köld halfdöda skeppsbrutna ombord till sig och egnade dem en sorgfällig omvårdnad, så att de voro i det närmaste friska då de af honom landsattes i New-York.