Dagens Nyheter – 21 november 1865, sida 1

promotionen bjuder på; vi skola derföre endast titta inom dörren vid de sista tillställningarne. De, som voro med på studentmötet 1856, minnas nog botaniska trädgården och dess orangeri, der Linnes staty sitter omgifven af vexter. Der är middagen serverad. Midt ibland de höga vexterna äro borden dukade, så att det ser ut som de rika stammarne och kronorna, hvilka bilda ett hvalf öfver borden, hade vuxit ut ur sjelfva duken. Här, öfverskyggad af lagrar, bananer, palmer och Gud vet allt, dricker man i skummande champagne magistrarnes skål. Men få äro de utvalda, som kunna vara med här. Utom dagens hjeltar, plägar det vara 150 å 200 deltagare i middagen; ty den är dyr, och studenterna spara helst kostnaden derför. Framför Linnes staty står smörgåsbordet dukadt och efter middagen framsättas der bålar. Sedan slås dörrarne till trädgården upp. Der hvimlar det af menniskor; hela trädgården är fylld af damer och studenter. Nu när dörrarne öppnas, fylles den breda stentrappan straxt; magistrarne träffa sina familjer, studenterna sina flammor, och med kransar kring de obetäckta hufvudena dricka och sjunga dagens hjeltar, de nyssblifna magistrarne, för hvilka alla intressera sig. De gratuleras af alla, och om regnet än hällde från himmelen, sätta de ej en hatt på sina lagerbekransade hufvuden; men hundra paraplyer stå dem till buds af hjelpsamma vänner. Plötsligen höjer sig en person i vädret, eller rättare, upplyftes i en ländstol och gör under sång på studenternas skuldror en tur omkring trädgården; det är prinsen — med blottadt hufvud sitter han der på ungdomens skuldror, och