Dagens Nyheter – 15 november 1865, sida 1

S——— VA vv ve . oo VV Äg ville gifva mig någon uppmuntran. Men småniv gom blef det mera lifligt; jag hörde några mt rop af öfverraskning, hvilka snart efterföljdes af mera uttrycksfulla demonstrationer. Alla mina turer rönte ett gynnsamt emottagande; och dem jag uppfunnit för tillfället förvärfvade mig slutligen allas röster. Jag lånade några näsdukar, och gjorde devat ett paket, som jag lade på ett bord. På min begäran skrefvo derefter flera personer på kort namnet på de ställen dit de ville att näsdukearne skulle osynligt förflyttas. Nu bad jag konungen taga tre af dessa kort och bland de derpå angifna ställen välja hvilket han behågade. — Låt se, sade Ludvig Philip, hvad som står på detta: Jag önskar, att näsdukarne återflnnas under en af kandelabrarne på kaminen. Det var för lätt för en trollkarl; nu till ett annat. Må näsdukarne förflyttas på Invalid dömenm. Det är temligen bra, men för långt bort, icke för näsdukarne, men för Oss.... ja. ja, sade konungen bliekande på det tredje kor-tet, jag fruktar att sätta er i bryderi; vet ni hvad det här föreslår? : — Behagar ers majestät underrättar mig derom. — Man vill, att ni förflyttar näsdukarne i den orangekruka, som står till höger vid ändan af denna alle. — Ingenting annat, sire! Värdigas befalla, så skall jag lyda. — Låt gå! det skall bli rätt roligt att sec : ett stycke trolleri. Jag väljer alltså orangekrukan.