Dagens Nyheter – 14 november 1865, sida 3

Till de barmhertige! För få år sedan firades inom en aktningsvärq familj ett bröllop. Bruden var husets trotjenarinna som, efter den vackra tjenstetiden at sjutton år förenade sina öden med en ung, driftig och skick lig arbetare vid k. teatern. Det var ett kärle. kens förbund och bland brudriddare och löftesmän för framtida lycka kunde man med skäl nämna troheten, -ärligheten och idogheten. Man tömde derföre under eladaste sinnesstämning det unga brudparets skål. Huru ser det nu ut inom det hem som grundlades under så ljufva förhoppningar? Fadren till fyra små barn har öfvergifvit dem och sin sjukliga hustru, och har sedan läng tid undandragit de arma äfven det ringaste bistånd. berättelsevis erfor den sörjande makan för kort tid sedan att den pligtförgåtne vistas utom fäderneslandet. Förkrossad at olyckan och sjukdomen söker hon förgätves att genom en liten handel Kit nära siv och barnen. Eltändet har nu nått sin höjt. Ingen möbel finnes qvar i det mörka kyffe, som, sedan hon blifvit ayräkt af husvärden. öppnats henne af ett fattigt grannfolk. De hungrande barnen ckräla, — i ordets hela bemärkelse — på goltvet och njuta oskuldens hvila på några trasor och en bädd af förhydningspapper. Den äldsta af de små olycklige, en åttaåring, måste medan modren sköter sin lilla torghandel vara de yngre syskonens värdare och vaktare. Dock — behöftver den SOrTliga taflan flera mörka färger. för att tala till hvarje faderseller modershjorta? Undertecknade, som genom ett personligt besök i denna olyckans boning, förvissat sis om nödens verklighet, våga derföre öka antalet af dem som vädja till barmhertigheten. — Litet skum från lyckans öfverfulla bägare inom en och annan familj, skulle lätteligen förskaffa ett par af de skuldlösa små, plats vid något barnahem, t. ex. det Malmqvistska, och för den lilla åttaårige vårdaren af hjelplösa syskon skymtar redan hoppet om bättre dagar i Frimm va rebarnhuset. Anteckningslista tinnes hos Bokhandlarne Flodin, Malmtorgsgatan och Carlgon, 32 Stora Nygatan, som benäget lofvat mottaga inflytande medel. Stockholm den 13 November 1865. NW Abnlöf. Johan Jolin, vid Kongl. Teatern,