de namnen på nästan alla chirurgiska instrumenter, och dessutom egde jag tillräcklig kännedom om mineralogi, ädla stenar, antiqviteter och kuriosa, för att kunua draga nytta deraf. Alltså hade jag för dessa studier att tillga alla dokuwmenter, jag kunde önska. En af mina vänner, Aristide de Carpentier, en lärd fornforskare, farbror till kompositören med sanma namn, cgde och eger ännu ett antiquitetskabinett, som kommer de kejserliga musceruas tje ustemiän att dö af afund. Der tillbragte jag och min son hela dagar, för att Inhemta namn och data, hvaraf vi sedan skickligt begagnade oss. Carpentier hade lärt mig mycket och bland annat angilvit olika kännetecken, hvarpå man kunde igenkänna vissa gamla medaljer, med utplånad prägel: mynt från Trajani, Marcei Aurelii och Tiberii dagar voro mig lika be kanta som ett femfranesstycke. — Såsom gammal make kunde jag lätt öppr ua ett ur, och detta med en hand, så att jag säg fabrikantens namn i bocttenDermed var konsten färdig och min son sörjde för de öfriga. t Men hvad som gjorde oss största nysta, var utan gensägelse den förmåga att med en enda blick uppfatta en mängd föremål, som min son isynnerhet egde i högsta fullkomlighet. Vid inträdet i ett rum var en enda blick nog för honom att öfverskåda alla der befintliga föremål, liksom de smycken åskådarne buro på sig, såsom berlocker, nålar, lorgnetter, solfjedrar, broscher, ringar Se. (Ports.)