Dagens Nyheter – 14 november 1865, sida 1

En trollkarls historia. Berättad af honom sjelf. (Forts. fr. föreg. n:0.) Denna förmåga blef mig af stor nytta för mina representationer, ty på samma gång jag höll på med ett experiment såg jag allt som passerade omkring mig, och kunde derigenom undvika alla svårigheter man sökte lägga mig i vägen. Denna öfning hade så att säga förlänat mig möjlighet att samtidigt följa två tankar, och ingenting är så gynnsamt för trolleriet som att kunna tänka både på hvad man säger och hvad man gör, något som är långt ifrån samma sak. Sednare blef min färdighet härutinnan så utvecklad, att jag mer en en gång under representationens lopp uttänkt nya konster. — Detta torde vara nog att antyda den väsendtliga grunden för experimentet med den andra synen. Mellan min son och mig förefanns dessutom cn hemlig och ofattlig förbindelse, hvarmedelst jag med största lätthet för honom angaf namnet, naturen och storleken hos de föremål åskådarne framställde. — Då man icke såg mig i verksamhet, kunde man frestas att tro på trolleri, helst Emil, då tolt år gammal, egde alla egenskaper att ingifva en sådan tro. Hans bleka, förståndiga och alltid allvarsamma ansigte, var just typen för ett barn, utrustadt med någon öfvernaturlig förmåga. Två hela månader hade vi användt på förberedelser; och då vi slutligen voro fullkomligt säkra att kunna kämpa mot alla svårigheterna