Dagens Nyheter – 14 november 1865, sida 1

som hon tillbad, och hvaraf förlusten rubbar hennes förstånd. Trots mina mångfaldiga göromål hade Va likväl tid öfrig att gifva soireer i salone ne och på de förnämsta teatrarne. Men då sana egna representationer slutade först kloekaa half elfva, kunde jag ej förr än kl. elfva uppträda på andra ställen; och man kan göra sie en föreställning om hvilken verksamhet jag mäste utveckla för att på så kort tid hinna till bestämd plats och ändock ställa litet i ordning. Värst var då jag någon gång missräknade mig på tiden mellan mina båda seancer. En gång då jag skulle spela på Vaudeville-teatern, slutade pjesen tidigare äu beräknadt var. Ett bud underrättade mig att ridån var nere och man väntade mig. Mitt spektakel fordrade ännu en : qvarts timma. Jag fortsatte min representation under den förfärligaste ångest, och vann fem minuter af qvartstimman. Jag flög till teatern. . men tjugu minuter hade likväl förflutit, och då: jag och min son ilade uppför trappan, hörde: vi en orkan af rop, hvisslande och stampningar. Nära att mista andan, tillsade jag Bmil! att inträda på scenen och ställa i ordning: hvad som fordrades för experimentet med dubb-la synen. Publiken lät afväpna sig af barnet, som lugnt gjorde sina förberedelse; och sedan jag underr tiden något hemtat mig, inträdde jag och lycekades, ehuru med mycken möda, att i mine förvridna drag framkalla ett småleende. I börrjan var publiken mycket tyst, men småningom lifvades minerna och några applåder läto, höra sig. Snart var fullständig fred sluten, och: al drig hade experimentet med dubbelsynen. fia