Dagens Nyheter – 13 november 1865, sida 3

Riksdags-Nyheter. Sjöslaget på riddarhuset fortsattes i lördags. Å ena sidan stridde kapten Skogman såsom linicskepp, löjtnant John Lilliehöök såsom fregatt och kapten Brakel såsom landtbefästning. Å den andra departementschefen grefve v. Platen såsom lätt korvett och kommendörkapten Adlersparre såsom monitor med 15-tums-kanoner, begge understödde af de lättare bevärade öfverste Nordenfelt och kapten Mannerskantz. Kapten Skogmans och löjtnant Lillichööks anfall gällde dels flottans delning och dels en mingd af detaljerna i det Platen-Adlersparreska förslaget till flotians ombildning. Om kapten Brakel frasade det såsom om pojkar när de leka krig med ett visst slags svärmare. Den omgifvande publiken hade som vanligt stort nöje deråt. I presteståndet diskuterades öfver det försök prosten föwndgren från Norrköping gjort att antingen få den extra statsregleringen fastställd för 3 är eller ock äfven den ordinarie budgeten bestämd för blott 1 år. Detta försök var en protest af det konservativa partiet mot regerlugens afsigt att ställa den extra statsregleringen 1 sammanhang med representationsfrågan. Statsrådet Carlson bemötte försöket. Det mest talande skäl han framdrog för regeringens åtgärd, var att en sådan varit vidtagen en gång förut, nemligen 1844, då man änuu icke visste ständerna skulle antaga det hvilande grundgsförslaget att förkorta tiden mellan riksdagarne från 5 till 3 är, och då regeringen likvisst föreslog extra statsreglering för blott 3 år af samma skäl som nu. En mycket lärorik del af statsrådet Carlsons anförande var historiken öfver extra statsregleringens tillkomst, Den uppkom på det vanliga sättet att regeringen vid 18238 ärs riksdag begagnade sig af ett öfverskott i statsinkomsterna för att narra ständerna att anslå det till försvarsanstalternas upphjelpande. Sedan detta behändiga påhitt en gång burit god frukt och man hade fått ett prejudikat tog man bättre ut et vid 1834 ärs riksdag och framlade då för första gången on extra statsreglering, icke så stor att börja med — man begynner med en knappnål! — Sedan har denna extra statsreglering efterhand vuxit till sin nuvarande enorma höjd. I Borgareståndet förekom en diskussion ianledning af rådman Falkmans motion om ändrimgar i förordningen rörande kommunalstyrelse i stad. Hr Muren förböll hr Falkman det olämpliga i att nu nedrifva sjelfva grunden för den tillämnade represceutationen. Hr Ridderstad vickte motioner: 1) om privatbankernes ställande i förbindelse med riksbanken på så sätt, att de förra kunde blifva i tillfälle kraftigt understödja jordbruket, 2) om skyldighet för riksbanken att vid liqvider m. om. mottaga privatbankssedlar, 3) om anslag af 2 millioner till kassakreditiver för att tillhandahällas blifvande jordbruksbanker. — Hr Sundvallson föreslog att införa lika bevillning åa fastighet i stad och på landet. I bondeståndet yttrade sig en mängd ledamöter ogillande öfver den motion Gustaf Bjerkander väckt om att taga från småstäderna en del af deras bränvinsmedel. Man menade dels att förslaget var obilligt och dels att det var väckt i en olämplig tidpunkt. — Borgareoch bondeständen böra i denna tiden vara fullkomligt eniga. —— Jonas Andersson från Ostergötland framlade sin motion om skjutsningsbesvärets ordnande. Bondeständet vill fortfarande hafva detta öfvertaget af staten och nöjer sig ej med att få det ordnadt länsvis. Nästan hela ståndet kommer sannolikt att förena sig i Jonas Ånderssons motion. I lördags afton hade adel och bondeståndet plena. Hos bäda väcktes många motiner. Bland motionerna hos bondeståndet nämna vi följande såsom de vigtigaste: Af C. G. Sköldberg från Nerikes län, om åtgärden för bildande af pensionsförening för tjenstemin och betjente vid Jernvägarne i riket: af densamme, om lån af allmänna medel för anläggande ble af jernväg från Dalkarlsbergs grufvor till sjön Möckeln: at CyxJ. Johansson från Östergötland, om vissa ändringar i kungl förordningen den 11 juli 1862 angående allmäntjzordnande af presterskapets inkomster; af Pehr Nilsson från Christianstads län om lindring af rustningsskyldighetens utgörande; af Gustaf Bolin från Upsala län, om anslag af återstående delen utaf skyddsafsiften till folkundervisningens befrämjande m. m.; af Johannes Magnus Lundahl från Skaraborgs lin, om nedsättning af utgifterna under riksstatens första hufvudtitel; af densamme, att en viss andel af afgiften för tillverkning af bränvin måtte anslås till fortsatt utförande af statens jernvägsarbeten; af Nils Olsson för nationalförsvaret; af Anders Persson från Christianstads län om inteckning i lös egendom; och af C. J. Svensn från Kalmar län om Smålands husarregementes förändring till infanteri. 4 AP PI En