Dagens Nyheter – 11 november 1865, sida 1

Ridderskapet och Adelns sociala ställning. Uti professor Rydins förut i denna tidning omnämnde afhandling: Betraktelser i representationsfrågan af en svensk medborgare förekommer i en not på sidan 112 följande intressanta uppgift rörande ridderskapet och adeln: Enligt Fåhrei statistiska handbok uppgick amtalet af dess myndige män till 3,587, hvaraf 52 proc. utgöres af sådane män som äro eller varit officerare, 15 proc. civile embetsmän, 4,6 bruksoch godsegare, 11,3 proc. näringsidkare, förvaltare, inspektorer och bokhållare, 1,9 proc. lärare, läkare, litteratörer och artister; 1,9 proc. hofmän (enligt 1865 års statskalender utgör dock tjenstgörande och titulär-hofmännens antal nio procent af det hela, således måste något misstag i denna punkt vara begånget. Red. anm.); 1,9 proc. studenter och kadetter; 0,7 proc. prester; 10,7 proc. alla andra som ej hafva något kändt lefnadsyrke eller äro civile betjenter, torpare eller drängar samt af gemenskapen af armeen och flottan. Af de adlige hufvudmännen, hvilkas antal är enligt kalendern 832, äro 178 fastighetsegare och fideikommissarier; 17 hafva beklädt eller bekläda civila chefs-, kollegiioch hofrättsledamotsoch domare-embeten; 14 sådane platser i kansliet till hvilka konungen utnämner; 204 äro officerare med kaptens grad eller derutöfver. Alla andra äro näringsidkare eller innehafva en underordnad ställning. Af en annan not på följande sida finner man att enligt justitiestatsministerns embetsberättelser har adelns landtegendom genom försäljning utöfver inköp under åren 1845—561 minskats med ett värde af 41,304,000 rdr, och denna minskning har fortgått under år 1862 med 2,004,400 rdr och år 1863 med ytterligare 2,034,300 rdr., Och detta stånd ensamt är det nu, som befaras komma att för bibehållande af mera inbillade än verkliga personliga fördelar vid den blifvande omröstningen 5Sfver det hvilande representationsförslaget, sätta sig emot konungens officielt uttryckta och af allmänna tänkesättet inom nationen varmt omfattade önskan att få slut på den oro som finnes i sinnena och som skall oupphörligt tilltaga till dess slutligen riddarhuset änner för godt att gifva med sig! och man far här upplefva det märkvärdiga skådespelet, att konungens egna hofmän och förtroende-embetsmän votera mot konungen! Måste icke detta väcka besynnerliga tankar? Det talas visserligen äfven om, att en pluralitet emot förslaget skulle vara att frukta i presteståndet ; men om adeln visar sig nog högsinnad att offra sina bördsfördomar och något af sitt personliga intresse åt fäderneslandet, så komma väl de stolta prelaterne Rundgren, Sundberg, Lindgren m. fl. -— hvilka blifvit insatte till ledamöter i koustitutionsutskottet såsom en demonstration emot konungen, att vackert gifva med sig.