lertid slugt kungjord, och nägon tid derefter utbjöds instrumentet till salu. En spekulant vid namn D...., lockad af hoppet att i ett främmande land se desse recetter förnyas, köpte instrumentet och förde det till England. Men olyckligtvis, för D... nemligen, hade Georg IV nyss aflidit, då denna chöna med guldäggen framkom till Londom. Hofvet och aristokratien, de enda musikälskare i detta handelns och industriens land, och hvarpå D.... räknade för att göra någon vinst på sitt konstverk, anlade sorg och stängde sig inne för några månader, enligt engelskt bruk. För att undvika onyttiga utgifter, ansåg D.... klokast att afstå från ett företag, som börjats under så olyckliga auspicier, och beslöt återvända till Paris. Componium blef följaktligen söndertaget bit för bit, nedpackadt i kistor och afsändt till Frankrike. D... hoppades införa sitt instrument utan tullafgift. Men då han vid afresan från Frankrike glömt att iakttaga vissa formaliteter som äro oundgängliga för att vinna denna förmån, så gjorde man beslag derpå, och han nödgades imlemna en rapport till ministeren. Under afvaktan på dess utslag, nedsattes kistorna i tullkammarens fuktiga wmagasiner. Efter nära ett ärs förlopp, samt efter otaliga formaliteter och svårlgheter återkom instrumentet till Paris. Häraf kan man göra sig ett begrepp om det oordnade, förstörda och sjöskadade skick, hvaruti instrumentet då befann sig. Modfälld af sin misslyckade färd till England, beslöt D.... att göra sig qvitt sin me