Dagens Nyheter – 8 november 1865, sida 2

kaniska improvisatör; men derförinnan sökte han cn mekanisten som kunde åtaga sig att äter sätta det i stånd. Jag har glömt tillägga, att Koppen vid försäljningen hade jemte machinen lemnat en skicklig tysk arbetare, hvilken var, om jag så fär säga jetteinstrumentets cornac. Då denna ingenting hade att göra medan tullformaliteterna påstodo, ansåg han sig icke kunna företaga något bättre än att återvända hem. Reparationen af Componium var ett arbete som fordrade mycken tid och möda, otaliga försök och ett outtröttligt tålamod; ty machinens sammansättning hade alltid hållits hemlig af Koppen och hans arbet tare, och derföre fanns ingen som kunde gifva den minsta upplysning. D.... sjelf hade ingen kunskap i mekaniken, och kunde således icke vara till någon hjelp; den som åtog sig reparationen, måste såleder rådfråga endast sina egna ideer och inspirationer. Jag hade hört talas om denna affär, och drifven af en måhända alltför hög tanke om mig sjelf, eller snarare bländad af äran af ett sådant arbete, erbjöd jag mig att verkställa denna oerhörda reparation. Man skrattade mig i ansigtet: bekännelsen är förödmjukande, men det är emellertid rätta ordet. Det var vil icke heller alldeles utan skäl, ty jag var endast känd genom arbeten, alltför obetydliga att förtjena ett så stort förtroende. Man fruktade att jag, i stället att sätta instrumentet i stånd, skulle förstöra det ännu mer. (Forts.)