Dagens Nyheter – 7 november 1865, sida 3

Of se RP SA PRESES IE . Utrikes-Nyheter. Danmark. Marinlöjtuanten Blume, som för vetenskapliga ändamål vistats på Grönland ären 1865 och 1864, har nyligen utgifvit en bok, hvari han framlagt sina jakttagelser och sina förslag till förbättring i detta lands styr relse. Han ytiror deri bland annat: (så som jag g lärt känna landet och dess natur, så som jag lärt känna folket i dess dagliga lif, så som jag af historien lärt känna dess forntid och sådan den framtid är, som man här hemma ämnar bereda det, har jag konnmit till den öfvertygelse, att befolkningen inom en miöttlig tidrymd skall vara alldeles utrotad, och i stället. för en viustgifvande koloni skall Danmark snart i Grönland endast ega ett biland, som skall fordra ett betydligt tillskott årligen i fattighjelp. England. Det Russel-Gladstoneska kabinettet har nu ändtligen efter många om och men definitivt kommit till stånd och både de konservative och liberala med deras organer inom pressen glädja sig åt denna tilldragelse, Torybladen påstå att det nybildade kabinettet ej är att betrakta annorhmda än som cen brygga, hvarpa ministeren, den konservativa Derby-Disraeli, i allsköns maklighet kan komma till väldet; de liberala åter glädja sig öfver att deras guldgosse Gladstone, hvilken de taga för gifvit skall beberrska underhuset lika enväldigt som gamle Palmerston i lifstiden, fortfarande skall få sitta vid styret och befordra frihandelus utsträckning. Med ett ord, det är ett lyckligt kabinett detta Russell-Gladstoneska, ty det tillfredsställer alla partier. Men det nya kabinettet har tillkommit under ej serdeles gynnande yttre och inre förhållanden och får troligen att kämpa med många svårigheter. Icke nog med att Nordamerikanska republikens hållning gent emot England blir tiendtligare med hvarje dag, den fenianska rörelsen, som ingalunda kunde qväfvas genom Englands kraftyttringar i Irland, antager allt större proportioner och har redan gått så långt, att fenianerne i Nordamerika hafva på en öppen kongress proklamerat den Irländska republiken och hota att infalla i det brittiska Canada. Då härtill kommer ati det ceugelska folket vaknat till politiskt medvetande och fordrar utsträckning af valrätten, för att derigenom få ett ord med i laget och göra gällande sin medborgarerätt, men denna deras rättmätiga fordran på det häftigaste bekämpas af jordaristokraterne och prelaterne, så finner man lätteligen att det nya